Frågan om hur lärare ska undervisa är förstås oerhört viktig. En stor del av jordens befolkning är elever och studenter. Enorma belopp satsas på utbildningen som också expanderar globalt. Fler och fler utbildas under längre tidsrymder.
Politiker och ekonomer vill bygga utbildningssystem vilka är kostnadseffektiva. Elever ska lära sig så mycket som möjligt till en så låg kostnad som möjligt. Effektivare metoder/arbetssätt i klassrummet gör att produktiviteten ökar.
Sett mot denna bakgrund kan vi förstå den entusiasm som mötte John Hatties bok ”Visible learning” där 144 olika faktorers betydelse för utbildningsprestationer analyserades. I tabeller gavs möjligheter att erhålla ett mått på varje faktors betydelse.
Långt ifrån alla faktorer handlade om metoder/arbetssätt i klassrummet. Dock var en slutsats i boken att det läraren gör i klassrummet har stor betydelse för utbildningsprestationerna. Således kom frågan om lärares metoder/arbetssätt genom Hatties bok kanske än mer i blickfånget än tidigare.
Hatties sammanställning är långtifrån ointressant även om den utsatts för ganska grundläggande kritik (se länk till tidigare blogg nedan). I ett pågående forskningsprojekt har vi intresserat oss för forskningen om metoder/arbetssätt i skolan men på ett helt annat sätt än Hattie. (se länk till projektets hemsida nedan)
I stället för att utgå ifrån frågan om vilka metoder/arbetssätt i skolan som är effektiva tog vi vår utgångspunkt i frågan ”Vad karakteriserar den forskning om metoder/arbetssätt i skolan som forskarna själva ser som mest central?” Vad hittade vi då när frågan ställdes på detta sätt?
Kartläggning av forskningslandskapet
Vår utgångspunkt var alltså att analysera undervisningsstudier som tillmätts stor betydelse inom forskningsvärlden. Vi tog antalet gånger ett arbete citerats som ett mått på dess betydelse. Det går förstås att ha synpunkter på ett sådant urval, men vi menar att antalet citeringar är ett sätt att fånga hur spridd och betydande en artikel är.
Eftersom forskningen om undervisning är otroligt omfattande valde vi tidigt i projektet att fokusera på forskningsöversikter om arbetssätt/metoder i undervisningen. De 75 översikter som utifrån våra urvalskriterier var mest citerade i Web of Science under en 40-årsperiod (10 från 1981-1990, 15 från 1991-2000, 25 från 2001-2010 samt 25 från 2011-2020) valdes ut för kartläggning. Alla översikter var artiklar publicerade i tidskrifter.
En artikel av Henrik Román med flera (se referens nedan; artikeln vann pris för bästa/mest intressanta artikel i tidskriften 2021) är en grundläggande redovisning av vår datainsamling. Denna omfattande artikel motsvarar cirka tre vanliga forskningsartiklar. Intressant nog hittade vi bara en tidskrift som accepterade artiklar av en sådan längd. I det följande presenteras de centrala delarna av resultaten och slutsatserna i artikeln.
Forskningsöversikterna kartlades framför allt utifrån tre frågor:
1) Vilka metodologiska utgångspunkter har översikterna? Metodologiska utgångspunkter operationaliserades som A) vetenskaplig tradition (funktionalism (objektivism, konsensus syn på samhället), tolkande (hermeneutik, fenomenologi), kritiska perspektiv (fokuserar motsättningar, konflikter, maktordningar) respektive som B) format för översikten (till exempel meta-analys)
2) Vilket är fokus för översikterna?
A) Graden av generalitet (undervisning generellt vs ämnesspecifik metod/arbetssätt; avgränsat till viss ålder på elever/hela K-12)
B) Vilken aspekt av undervisningen står i fokus? (a) undervisning som social/humanistisk aktivitet; b) arbetssätt/metoder med mer eller mindre uttalade anspråk att vara generella; c) mer specifika aspekter av metoder/arbetssätt eller metoder/arbetssätt knutna till specifika ämnen/innehåll; d) arbetssätt/metoder där IKT-artefakter används.
3) I vilken kontext produceras översikterna? a) författarnas hemvist, erfarenhet och disciplinära tillhörighet; b) tidskriftsarenor.
Resultat av kartläggningen
I artikeln presenteras givetvis en mängd resultat och dessa ska ses som ett substantiellt kunskapsbidrag vad gäller ett hittills till stora delar outforskat område. Här finns inte möjlighet att presentera utfallet av alla dessa empiriska analyser men de viktigaste resultaten kan sammanfattas i fem punkter:
1) Den funktionalistiska traditionen dominerar men det finns ett inte ringa antal översikter som är mer begreppsligt fokuserade och/eller har sina rötter i en tolkande tradition. Vidare sker inte den ökning i antalet meta-analyser under perioden som vi förväntade oss även om en stor del av översikterna är meta-analyser.
2) Pedagogisk psykologi dominerar vårt urval av översikter och definierar till stora delar området vad gäller mer generella översikter och översikter med fokus på språkundervisning. Inom båda dessa områden dominerar kvantitativa metodologier, framför allt meta-analyser.
Lite oväntat är översikter som rör undervisning i naturvetenskap (fysik, biologi och/eller kemi) betydligt mer varierade vad gäller teoretiska traditioner och metodologiska utgångspunkter än de mer generella översikterna och översikterna som fokuserar språkundervisning.
3) Fokus för översikterna ändrar sig över tid. Det tydligaste exemplet är det ökade inslaget av översikter om undervisning med hjälp av IKT-artefakter. Överlag dominerar översikter som via originalforskning utvärderar nya sätt att undervisa, som ett bidrag till både forskning, policy och praktik. Det är dock notabelt att översiktsförfattarna i regel drar ganska försiktiga slutsatser, och pekar på många olika faktorer som komplicerar bilden.
4) Översikterna sammantaget rör ett brett spektrum av aspekter av undervisning från det mycket specifika till övergripande teorier om undervisning. En viktig distinktion som vi intresserat oss för är den mellan ämnesspecifika och generella översikter. Som framgått ovan (se punkt 1) skiljer sig översikter inom, å ena sidan , matematik/naturvetenskapsområdet från, å andra sidan, översikter med mer allmän inriktning eller sådana som fokuserar språkundervisning. I artikeln beskrivs och förklaras skillnaderna på följande sätt:
In particular, the community of research on science teaching seems more classroom-oriented and more concerned with teaching as a matter of content, often placed in relation to social conditions. The larger interest among researchers on science teaching for treating teaching, learning and knowledge as social phenomena seems paradoxical. Still, this could be another indicator of the relative strength and autonomy of the natural sciences. Science is more prestigious than other academic disciplines, which may place science-teaching researchers and practitioners at an advantage compared to those engaged in other types of teaching, and manifests a traditional school curriculum hierarchy.
5) Översikterna är engelskspråkiga och produceras och presenteras i huvudsak i en anglo-amerikansk forskningsvärld, där pedagogisk psykologi dominerar det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet, vilket återspeglas i översikterna Sett till ämnesundervisning så behandlas inga andra ämnen än naturvetenskap, matematik och språk. Undervisning i dessa ämnen dominerar också i översikter med generell inriktning.
Slutsatser
En sådan här kartläggning ger grundläggande kunskap om ett forskningsområde. Det vi kartlagt är högt citerade översikter om arbetssätt/metoder i skolan och som vanligt behövs det ytterligare forskning för att se hur generella de mönster vi funnit är.
Sådan ytterligare forskning kan ta sin utgångspunkt i till exempel följande frågor: Gäller mönstret för alla översikter om metoder/arbetssätt i Web of Science? Hur påverkas utfallet av vårt sätt att söka artiklar? Skulle vi få ett liknande resultat om vi använt citeringar i Google Scholar som urvalskriterium? Hur ser det mönster vi funnit ut i jämförelse med om vi analyserat forskningsöversikter i andra genrer än tidskriftsartiklar, till exempel i så kallade handbooks? (Till exempel Handbook of research on teaching).
Vi vill dock mena att det är en viktig uppgift att analysera forskning som är högt citerad just i Web of Science eftersom denna databas har hög status inom vetenskapssamhället. En mindre del av tidskrifterna är representerade i databasen, som har strikta kvalitetskriterier vilka en tidskrift måste uppnå för att bli antagen.
Avslutningsvis är det viktigt att betona att den artikel jag skrivit om här är av mer kartläggande karaktär. I den metodologi, SMART, som används i projektet för att kartlägga och analysera forskning är en viktig del att också granska forskningen kritisk utifrån den övergripande frågan om forskarsamhället sysslar med rätt frågor på rätt sätt. Dessa aspekter utvecklas mer i andra delar av projektet.
Länk till blogg om Hattie och kritiken mot honom:
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/ar-john
Länk till projektets hemsida:
https://www.edu.uu.se/forskning/pedagogik/ps/smart/
Artikel:
Román, H., Sundberg, D., Hirsh, Å,. Forsberg, E. och Nilholm, C. (2021) "Mapping and analysing reviews of research on teaching, 1980-2018, in Web of Science: An overview of a second-order research topography". Review of Education. (ännu endast som web-publicering: https://bera-journals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/rev3.3258)
