I en nyligen publicerad debatt-artikel i Dagens Nyheter av Nyamko Sabuni, Roger Haddad och Arman Teimouri påstås följande: ”Svenska forskare har beräknat att cirka 13–14 procent av eleverna i grundskolan inte har den kognitiva kapacitet som krävs för att uppnå skolans krav på teoretiska färdigheter och förmågor” (se länk nedan till debattartikel; notera att påståendet lyfts fram i fetstil i debattartikeln).
Jag studsade till när jag läste detta påstående eftersom det uppenbart saknar vetenskaplig grund.
För det första skiljer sig andelen elever som uppnår godkända betyg i grundskolan åt mellan klasser, skolor och kommuner med liknande förutsättningar. Det beror på att möjligheten att tillägna sig teoretiska färdigheter och förmågor beror på en rad andra faktorer utöver elevernas kognitiva kapacitet.
För det andra finns det en uppsjö av utbildningsvetenskaplig forskning som visar hur genomtänkta arbetssätt rejält kan förbättra utvecklingen av teoretisk kunskap hos alla elever.
Lena Almqvist från Mälardalens universitet ledde arbetet med en översikt över meta-analyser inom det specialpedagogiska området vilken till exempel tydligt visar att flera sådana arbetssätt även fungerar för elever i svårigheter (se länk nedan). Till exempel brukar träning i meta-kognitiva färdigheter hos elever i svårigheter ge goda effekter på kunskapsutvecklingen.
Utvecklingen av teoretiska färdigheter och förmågor är ett resultat av ärftliga förutsättningar, miljöpåverkan och elevers motivation och ansträngning. För att kunna dra den slutsats som det hänvisas till måste vi fastställa att det just är den kognitiva kapaciteten och inte till exempel undervisningen eller andra faktorer som brister.
Allt detta fick mig intresserad av vad som står i den forskningsartikel som det länkas till i debattartikeln i DN.
Vad står i forskningsartikeln?
Den artikel som debattartikeln hänvisar till har titeln ”Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara läroplanens krav?” och är skriven av Ida Lindblad, med.dr., Joakim Westerlund, docent, Christoffer Gillberg och Elisabeth Fernell, de båda senare professorer i barn och ungdomspsykiatri. Artikeln är publicerad i Läkartidningen (se länk till artikel nedan).
Det första som slår mig när jag läser artikeln är att forskarna aldrig påstår att 13-14 procent av eleverna i grundskolan saknar kognitiv kapacitet för att klara läroplanens mål. I stället landar de i den mer modesta slutsatsen, som den uttrycks under rubriken ”Huvudbudskap” att ”resultatet talar för att det finns elever i grundskolan som inte har förutsättningar att klara de krav läroplanen ställer”. Noterbart är dock att i själv artikeln skrivs: ”Sammanfattningsvis har studien visat att det finns elever i grundskolan som inte har kognitiva förutsättningar att klara de kunskapskrav läroplanen ställer…”.
Det är dock klokt av artikelförfattarna att använda modereringen ”talar för”, men själv skulle jag gå så långt som att säga att resultaten inte är tydliga nog för att dra några slutsatser alls vad gäller den fråga som ställs i artikelns rubrik. Dock förefaller det mig troligt att det kan finnas elever i grundskolan som inte har kognitiva förutsättningar att uppnå målen, men detta är som sagt inget som bevisas i den undersökning som refereras.
Undersökningen bygger nämligen på korrelationsdata. En liten grupp elever (19 st) där eleverna har minst ett underkänt betyg i årskurs 6 jämförs med en grupp elever (210 st) som har godkänt i alla ämnen. Grupperna jämförs på 1) 4 skalor från ett IQ-test 2) Förekomst av utvecklingsrelaterade problem (skattat av deras lärare) 3) Huruvida de fått särskilt stöd eller inte.
Inte oväntat har eleverna med minst ett underkänt betyg på gruppnivå lägre resultat på IQ-skalorna och fler utvecklingsrelaterade problem. Dock finns det flera elever med låga resultat på IQ-skalorna (bristande kognitiv kapacitet enligt artikelförfattarna) vilka har godkänt resultat i alla ämnen.
Eftersom kvalitén i undervisningen eller i det specialpedagogiska stöd som eleverna erhållit inte analyserats och inte heller andra faktorer av relevans kan vi inte dra några slutsatser om huruvida eleverna i undersökningen haft kognitiv kapacitet att nå målen.
Tidigare forskning och analyser av till exempel skolinspektionen visar ofta på a) problem i den vanliga undervisningen och b) brister vad gäller stödåtgärder (både vad gälle omfattning och kvalité), men undersökningens design medger inte identifiering av sådan bristande undervisning och/eller brister i stödet.
I en tidigare blogg har jag vidare visat på en uppseendeväckande diskrepans mellan elever som enligt lagstiftningen har rätt till särskilt stöd och andelen elever som erhåller sådant stöd. (se länk till tidigare blogg nedan)
Det finns en hel del frågor som väcks vid läsningen av studien. 1) Vilken population är det man menar att urvalet representerar? 2) Varför hamnar genomsnittet för eleverna en bra bit under 100 på intelligensskalorna? 3) Var den som genomförde testningen med IQ-skalor okunnig om elevernas grupptillhörighet? 4) Är det samma lärare som skattar utvecklingsrelaterade problem hos eleverna som också betygsatt dem och vad betyder det i så fall? 5) Hur stor var inomgrupps-variationen på IQ-skalorna (detta är inte minst intressant då det visar överlappning mellan grupperna)? 6) Varför används inte insamlad information om huruvida eleverna genomgått en utredning eller inte i analyserna? 7) Varför diskuteras inte erfarenhetens betydelse för testresultaten på IQ-skalorna. 8) Hur kontrollerades för eventuella motivationsskillnader mellan grupperna i testen med IQ-skalorna? 9) Har man skiljt på extra anpassningar och särskilt stöd? (listan på frågor här är långtifrån uttömmande)
Nu är min huvudsakliga poäng här inte att granska artikeln i sig, utan att undersöka var slutsatsen att 13-14 % av eleverna inte har kognitiv kapacitet att nå grundskolans mål kommer ifrån. Det är helt tydligt att den inte är hämtad från den forskningsartikel som debattartikeln länkar till. Det är också tydligt att det inte går att dra denna slutsats från artikeln och att forskarna som skrivit artikeln inte heller gör det. Här blev jag nyfiken på om jag på något sätt kunde undersöka om slutsatsen i debattartikeln gick att återfinna i andra källor.
Forskarnas debattartikel
Det är nu jag hittar en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet från samma år som den ovan beskrivna studien publicerats (se länk nedan). Det är alltså tre artiklar det handlar om nu: 1) Debattartikeln i Dagens Nyheter 2) Forskningsartikeln i Läkartidningen och 3) En debattartikel i Svenska Dagbladet.
Debattartikeln i Svenska Dagbladet är skriven av samma personer som genomfört den ovan beskrivna forskningsstudien vars resultat alltså publicerats i Läkartidningen. Dessa forskare beskrivs här som ”flera debattörer”, kanske i enlighet med den i svenska debattsammanhang etablerade logiken att ju fler som uttrycker samma sak, desto högre sanningshalt. Debattartikeln har rubriken ”Skolverket knäcker de svagaste eleverna”.
Här är formuleringarna helt annorlunda än i den vetenskapliga artikeln: ”Det finns elever som från början är dömda att inte klara de kunskapskrav som den nya läroplanen ställer”. Detta ska jämföras med summeringen i forskningsartikeln att ”resultatet talar för att det finns elever i grundskolan som inte har förutsättningar att klara de krav läroplanen ställer” (en slutsats som jag för övrigt menar inte kan dras från undersökningen; se ovan).
Här kan vi också se vad som kan vara källan till den procentsats som anges i den debattartikel i Dagens Nyheter som var utgångspunkt för denna blogg:
”Cirka 13-14 procent av en årskull elever har en svag teoretisk förmåga, cirka 5 procent har stora koncentrationssvårigheter, med eller utan samtidiga språkliga/kommunikativa svårigheter, som samtliga medför problem med att självständigt planera uppgifter, med att analysera, resonera och reflektera – kognitiva funktioner som tillhör kategorin exekutiva förmågor – och som det i den nuvarande läroplanen ställs större krav på. Det finns för dessa elever ingen given anpassning av undervisningen och kravnivån i skolan.”
Det finns mycket att kommentera i detta citat, till exempel att när man använder IQ-test kommer definitionsmässigt 13-14 procent ha en svag kognitiv förmåga. Det som ska noteras i detta sammanhang är dock för det första att inga nya data tillkommer, lika lite som tidigare har man visat att eleverna inte skulle kunna klara målen med annan undervisning annat stöd och/eller annan motivation (se mitt resonemang ovan)
För det andra är texten försåtlig. Det är främst formuleringen: ”Det finns för dessa elever ingen given anpassning av undervisningen och kravnivån i skolan” som ställer till problem. Meningen är oklar, vad menas med given? Om det betyder självklar tror jag alla kan hålla med om det som sägs i meningen, det finns för övrigt ingen given undervisning eller kravnivå för andra elever heller. Det går dock knappast att tolka meningen som att den betyder att 13-14 % av eleverna inte har kognitiv kapacitet att nå målen.
Två olika frågor
Vi ska inte blanda ihop två frågor. Å ena sidan har vi en teoretisk fråga huruvida det är möjligt för alla elever att nå målen. Denna har vi inte något svar på men den samlade bilden från forskning och praktik indikerar att betydligt fler elever kan nå grundskolans mål.
Lägre grad av kognitiv kapacitet ökar risken för att inte lyckas i grundskolan men är inte determinerande. Miljön och elevens egna ansträngningar spelar viktiga roller.
Å andra sidan har vi frågan om huruvida alla elever kan nå målen givet hur skolan ser ut idag. Detta vet vi inte är fallet. Det är också väl känt inom forskningen sedan tidigare att elever med lägre resultat på IQ-test presterar sämre i skolan så det är verkligen inget forsknings-fynd att konstatera att elever med sämre studieresultat presterar sämre på IQ-test.
Detta får en att undra över vad som ska ses som forskningsartikelns kunskapsbidrag. Det finns en hel del forskning om sambandet mellan resultat på IQ-tester och skolprestationer med betydlige större och mer representativa urval men forskningsartikeln refererar inte till denna forskning.
Att producera faktoider
Vi kan i den process jag ovan beskrivit se hur vad som närmast kan betraktas som en faktoid etableras. Vems fel är det? Jag tycker personligen att forskarnas debattartikel är tillspetsad och lite försåtlig. Den politiska debattartikeln borde givetvis ha länkat till forskarnas debattartikel och inte till själva studien. Dessutom borde man läst debattartikeln noggrannare, forskarna påstår inte i artikeln att 13 - 14 % av eleverna inte har kognitiv kapacitet att nå målen.
Det är givetvis mycket angeläget att diskutera den etiska problematik som ligger i att den obligatorisk skolgången för alltför många elever blir en mycket negativ erfarenhet med upprepade misslyckanden, ofullständiga betyg och i vissa fall avhopp. Ur ett inkluderande perspektiv är det självklart att alla elever ska erbjudas en fungerande situation i skolan. Det är dock viktigt att diskussioner om skolan förs utifrån vetenskapligt belagda fakta och utifrån teorier med stöd i empirisk forskning.
Länk till debattartikel:
https://www.dn.se/debatt/hog-tid-att-uppvardera-de-praktiska-fardigheterna/
Länk till rapport där meta-analyser sammanställs:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1505731&dswid=-9206
Länk till artikel i Läkartidningen:
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/originalstudie/2018/02/har-alla-barn-i-grundskolan-forutsattningar-att-klara-nya-laroplanens-krav/
Länk till blogg om bristande stöd:
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/far-elever-i-svarigheter-i-grundskolan-det-stod-de-har-ratt-till-
Länk till forskarnas debattartikel:
https://www.svd.se/skolverkets-krav-knacker-de-svagaste-eleverna
