Tillbaka

Forskningen om undervisning av elever med autism - ett inkluderingsperspektiv

Forskningen om undervisning av elever med autism - ett inkluderingsperspektiv

I en nyligen publicerad artikel med min kollega Ingrid Olsson som huvudförfattare (se länk nedan) redovisas en översikt (overview) över forskningsöversikter (reviews) om undervisning av elever med autism.

Studier av metoder eller andra aspekter av undervisningen av elever med autism ställs samman i forskningsöversikter. I artikeln som diskuteras här analyserades 80 sådana översikter vilka var och en sammanställde forskning om någon aspekt av undervisningen av elever med autism. Översikterna valdes utifrån kriteriet att de ses som betydelsefulla i forskningsfältet. I det här fallet betyder att det var de forskningsöversikter om utbildning av elever med autism som var mest refererade i Web of Science när undersökningen genomfördes som analyserades.

Som vanligt i sådana här sammanhang är det belysande med exempel. Tre exempel på översikter som ingick i overiewen är: a) Intervention and Instruction with Video for Students with Autism: A Review of the Literature b) Telehealth as a Model for Providing Behaviour Analytic Interventions to Individuals with Autism Spectrum Disorder: A Systematic Review c) Use Of Computer-Assisted Technologies (Cat) to Enhance Social, Communicative, and Language Development in Children with Autism Spectrum Disorders.

I kartläggningen och analysen av forskningsöversikterna användes tillvägagångssättet SMART (Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies) (se länk nedan). I analysen av översikterna fokuserades speciellt hur forskningen om elever med autism kan bidra till att skapa mer inkluderande skolor.

Frågor som ställdes till materialet

I det följande ska vi fokusera på tre av de forskningsfrågor (något modifierade här) som vägledde kartläggningen och analysen av de 80 forskningsöversikterna:

Fråga 1: Vilket forskningsperspektiv dominerar översikterna?

Här skilde vi på tre perspektiv, ett funktionalistiskt, ett hermeneutiskt och ett kritiskt. Det funktionalistiska perspektivet utgår ifrån att objektiv kunskap är möjlig och fokuserar samband mellan variabler (t.ex. är metoden x effektiv för att förbättra y). Hermeneutiska perspektiv har en mer subjektivistisk utgångspunkt och analys av tolkningar av fenomen och förutsättningar för sådana tolkningar står i centrum. Kritiska perspektiv, slutligen, fokuserar marginalisering och orättvisor, till exempel genom normkritiska analyser av hur normer kring ablebodiedness marginaliserar av personer med autism.

Fråga 2: Tar översikterna explicit upp frågan om inkludering?

Denna fråga följde av utgångspunkten för SMART-analysen vilken var att undersöka om huvudfåran av forskningen om undervisning av elever med autism (som den visar sig i inflytelserika forskningsöversikter i Web of Science) överhuvudtaget orienterar sig mot frågan om inkludering av elever med autism (det är förstås exempelvis möjligt att explicit ta upp frågan om inkludering och påstå att det inte fungerar för en större eller mindre del av dessa elever).

Fråga 3: Vilka kunskapsbidrag i översikterna kan bidra till att skapa en mer inkluderande utbildning?

Ingrid utvecklade en modell i arbetet med artikeln vilken hon kallar IEM (the Inclusion Education Model). Utifrån modellen kan kunskapsbidrag från forskning systematiskt inordnas utifrån hur de kan bidra till att skapa kunskap om olika aspekter av inkludering. Modellen ger också möjlighet att identifiera vilken typ av forskning som behöver utvecklas.

I IEM urskiljs fyra typer av kunskapsbidrag som kan göras vad gäller inkludering av elever med autism: Kunskapsbidragen kan gälla 1) hur fler elever med autism ska få tillgång till den vanliga undervisningen 2) vilka faktorer som krävs för att det ska fungera för eleverna med autism i den vanliga undervisningen 3) vilka faktorer som förbättra situationen för alla elever inklusive elever med autism och 4) vad som kan bidra till att skapa gemenskaper i skolor och klassrum som omfattar alla elever. (Detta innebär givetvis inte att forskningen inte kan ge kunskapsbidrag för hur elever med autism i segregerade miljöer bäst kan undervisas.)

Utfallet av analyserna

Det var ett väntat utfall att funktionalistiska utgångspunkter skulle dominera i materialet men ändå något förvånande att endast två av översikterna hade hermeneutiska utgångspunkter och ingen hade kritiska utgångspunkter.

Även fast ungefär hälften av översikterna behandlar den vanliga undervisningen är det sällsynt att inkluderingsfrågan behandlas explicit och när detta görs tolkas inkludering på ett begränsat sätt.

Majoriteten av studierna handlar om att minska symptomen vid autism och att utveckla sociala och kommunikativa färdigheter. De flesta översikter rapporterar positiva utfall av undersökta metoder men forskningen behöver utvecklas när det gäller mer specifika frågor som vilka metoder som fungerar för vilka elever i vilka situationer. De är viktigt att komma ihåg att autismdiagnosen innehåller ett brett spektrum av elever, vilket förstås är en stark varning mot alltför långtgående generaliseringar. Det saknas också i hög grad data om hur metoder ska implementeras i den vanliga undervisningen och där kunna bidra till hållbar förändring.

Vad gäller modellen är det alltså framförallt när det gäller 1) och 2) som forskningen ger användbara kunskapsbidrag.

Avslutande kommenterar

I diskussionen i artikeln konstateras att de flesta översikterna är väl eller mycket väl genomförda. Dock reses tre kritiska synpunkter när forskningsfältet ses ur ett inkluderingsperspektiv: 1) Fler översikter borde mer explicit adressera frågan om inkluderande undervisning i hela sin komplexitet (även om man menar att elever med autism inte kan inkluderas i den vanliga undervisningen), 2) Mer forskning behövs om hur gemenskaper (communities) kan byggas i skolor och klassrum där alla elever, inklusive elever med autism, har en naturlig tillhörighet. 3) Det behövs ökad kunskap om hur de metoder som visats främja elever med autism kan anpassas till specifika kontexter, inte minst till ett inkluderande sammanhang.

Styrkan i SMART framgår av de viktiga resultat som genererats. SMART möjliggör en överblick över ett kunskapsområde vilket samtidigt analyseras utifrån explicita utgångspunkter, i det här fallet idén om inkludering. På ett liknande sätt har SMART tidigare använts för att kritiskt analysera forskningen om undervisningssätt/metoder (se länkar nedan).

En svaghet med SMART är att kvalitén på underliggande studier inte utsätts för en granskning Men det är viktigt att förstå att SMART är tänkt att komplettera och inte ersätta andra sätt att genomföra forskningsöversikter. Men även utan att analysera kvalitén i underliggande studier har det visat sig att SMART kan generera mycket viktiga implikationer för hur forskningsområden ska kunna utvecklas för att bidra till en mer demokratisk skola.

 

Länk till artikeln Inclusion of pupils with autism – a research overview:

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08856257.2022.2037823

Länk till information om SMART:

https://www.edu.uu.se/forskning/pedagogik/ps/smart/

(se också: Nilholm, Claes. (2017) SMART – ett Sätt att Genomföra Forskningsöversikter. Lund: Studentlitteratur.

Länk till bloggar om tidigare kritiska analyser som genomförts med hjälp av SMART:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/undervisningens-mal

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/vilken-undervisningsmetod-ar-bast-

 

 

 

kommentarer
Lägg till kommentar