Bloggar Bloggar

Sortering

Materialdag

Förra veckans arbete handlade en hel del om materialsortering. Ibland är värdegrunderna självständiga dokument, just med rubriken värdegrund. Ibland ingår de i andra dokument, till exempel verksamhetsplaner, årsredovisningar och visioner. Åter andra dokument liknar värdegrunder, men använder inte ordet. Vid ett gemensamt arbetsbord med pappersutskrifter kan en del kategoriseringsproblem lösas.

Ny termin - nya tag

Det går lång tid mellan blogginläggen, men det betyder inte att arbetet står still. Under vårterminen arbetade vi intensivt med en enkätundersökning på statliga myndigheter, och därefter förstås med arbetet på en artikel om de insikter vi fått med hjälp av 2016 års fokusgruppssamtal och 2017 års enkätundersökning. Nu går vi vidare och intensifierar arbetet med att kategorisera och analysera texterna i vår stora samling av myndigheternas värdegrundstexter. Särskilt glädjande just nu är att tre nya studenter satt igång sina uppsatsarbeten med uppsatsämnen inom ramen för projektet. Det är två kandidatuppsatser och en masteruppsats, samtliga här på institutionen i Uppsala. Mera information om de uppsatsprojekten kommer förstås här.

Jakten på informanter

Årets första stora projekt är en enkätundersökning om värdegrunder. Kul och spännande, förstås, att få se vilka resultat man får. Men innan man kommer så långt är det mycket som ska göras. Som alltid, tycker jag, häpnar man över hur mycket jobb det är innan man får in sina data. Enkätfrågor ska formuleras och prövas, vettiga svarsalternativ ställas mot varandra. Man ska planera i tid och man ska framför allt ha kontakt med en väldig massa människor som blir inblandade i enkätundersökningen. Också det är kul och spännande, men innebär också en hel del svårigheter. Det är inte alldeles lätt att få fatt i någon som är pigg på att delta i enkätundersökningar, och det är något som jag också känner igen från kontakter med andra forskare. Människor verkar helt enkelt bli mindre benägna att svara på enkätundersökningar. Eller är det vi, forskare, som frågar på fel sätt? Behöver man laborera med att informanter ska ha ersättning för att fylla i ett enkätformulär? Jag vet inte. Man vill väl att var och en som bidrar till en undersökning ska känna sig hederligt behandlad, men individuella ersättningar skulle omöjliggöra många undersökningar. Kanske ligger inte förklaringen i forskarnas försök att samla in enkätmaterial, utan i en allmän mättnad som inträtt efter ifyllandet av alltför många medarbetarundersökningar och kundundersökningar. När arbetsplatser som vi kontaktar och ber om deltagande menar att medarbetarna redan får allt för många mejl, då är det bara allt för lätt att hålla med. Jag saknar verkligen inte förståelse för dem som avböjer deltagande, men är uppriktigt intresserad av lösningar!

Värdegrundsdelegationens slutrapport

Vi och vårt projekt är inte de enda som intresserar oss för de svenska myndigheternas värdegrunder. I slutet av förra året presenterade Värdegrundsdelegationen sin slutrapport "Att säkerställa en god statsförvaltning". Delegationen har arbetat under tre år, 2013-2016, utifrån uppdraget att säkerställa att statsanställda har kunskap om och förståelse för de grundläggande värdena i statsförvaltningen. Under de här åren har många myndigheter nåtts av aktiviteter inriktade på att fördjupa förståelsen för den statliga värdegrunden. Även om det är svårt att sammanfatta den ganska omfattande slutrapporten i ett blogginlägg så går det att peka på ett par intressanta punkter. Rapporten indikerar att sambandet mellan den nationella värdegrunden för statsanställda och de myndighetsegna värdegrunderna ska vara starkt. Idag är detta inte alltid fallet, medan det däremot alltid finns en koppling mellan den myndighetsspecifika värdegrunden och den egna verksamhetens mål. Värdegrundsdelegationen föreslår att myndigheterna i sina strategiska styrdokument ska redovisa hur värdegrundsarbetet bedrivs. Som jag tolkar rapporten blir kravet på att myndigheter SKA ha en värdegrund alltmer formaliserat och kopplingen mellan den nationella värdegrunden för statsanställda och de myndighetsegna värdegrunderna kommer att bli starkare. Ett led i att förstärka arbetet med den nationella värdegrunden är att inrätta en organisation med ansvar för värdegrundsarbetet. En sådan organisation föreslås ligga i Statskontoret och i budgetpropositionen för 2017 föreslås Statskontoret också få ökade medel för uppgiften.

Mera fokus på värdegrundsarbetet, alltså, och samling kring den nationella värdegrunden för statsanställda, det tycks vara några av huvudtankarna. För oss och vårt projekt, som har sitt fokus i de myndighetsegna värdegrunderna, är det intressanta nyheter. Kommer myndigheternas värdegrunder att förändras nu? Hur, i så fall? Och hur fort?

I värdegrundsdelegationens slutrapport påpekas också ett metodiskt bekymmer för den forskare som är intresserad av svenska myndigheter. Myndighetsregistret är inte optimalt, skriver man, och pekar på diskrepanser mellan antalet myndigheter i budgetpropositionen 2017 jämfört med de register Värdegrundsdelegationen haft tillgång till. Det är lätt att instämma här. Ska man kartlägga myndigheter bör det finnas pålitliga uppgifter om hur många de är och hur olika kategorier av myndigheter förhåller sig till varandra.

 Läs hela rapporten här:

http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/12/att-sakerstalla-en-god-statsforvaltning/

Språkkonsultuppsats om Region Gävleborgs värdegrund

Författare: Hanna Lundquist

Uppsatsens titel: En mental checklista att följa: en systemisk-funktionell och intertextuell analys av Region Gävleborgs värdegrund

Jag har undersökt Region Gävleborgs värdegrund framför allt med verktyg från systemisk-funktionell textanalys. Jag har dels intresserat mig för de språkliga resurser som används i själva värdegrundstexten, vilken består av sex värdeord och sex meningar, dels undersökt den funktion hos värdegrunden som kommer till uttryck när den ingår som en del av tre lite längre texter. Texterna riktar sig till organisationens medarbetare: en text på intranätet om organisationens värdegrund och vision, ett välkomstbrev till nya anställda och ett utdrag ur organisationens kommunikationsstrategi.

Analysen visar att värdegrundstexten är mycket vag vad gäller innebörd, funktion och relationsskapande. Den framstår på egen hand varken som dialogisk eller auktoritär. Påståendesatser i presens, helt fria från modalitet och med ett odefinierat ”vi” som subjekt, öppnar för varierande tolkningar.

Som en del av de tre undersökta texterna får dock värdegrundsavsnittet en mer tydligt förpliktigande, styrande funktion. Detta sker bland annat genom att kringtexterna innehåller mycket förpliktelsemodalitet, samt genom att kringtexterna på olika vis förutsätter ett åtagande från medarbetarnas sida.

Värdegrundsavsnittet och kringtexterna skiljer sig mycket från varandra i tonen och bruket av språkliga resurser. Textdelarna tar på så vis på sig helt olika roller, och samverkar för att sammantaget förpliktiga medarbetarna att leva upp till värdegrunden och ha den som inre värderingar, men utan att själva värdegrundstexten behöver bli öppet krävande. Exempelvis kombineras aldrig ”vi” och ”ska” i fria satser.

Jag argumenterar i uppsatsen för att särhållandet av språkliga resurser kan ses som en resurs i sig, en resurs som gör det mer möjligt att förpliktiga medarbetare till något mentalt utan att det framstår som alltför hotande. Andra resurser som bidrar till att dämpa det öppet krävande är indirekta uttryckssätt, till exempel att det inte förekommer direkta uppmaningar eller direkt läsartilltal, liksom att mänskliga deltagare och berörda döljs bakom nominaliseringar som trygghet och förtroende.

Här kan du ladda ned uppsatsen som pdf: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A937764&dswid=8873

Har du frågor når du uppsatsförfattaren här: hanna@hannalundquist.se

Konferens om textforskning

I början av juni 2016 pratade både jag och Catharina om värdegrunder på Forum för textforskning på Södertörns högskola. Min presentation handlade om kritisk genreanalys och många av mina exempel kom från värdegrunder. Så här beskrev jag i sammanfattning (och på språkvetarvis) vad det handlade om: "I det nystartade forskningsprojektet En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter är vi intresserade av att låta genre snarare än diskurs utgöra grunden för den kritiska textanalysen. Genreanalysens generella forskningsintresse kan sägas ligga i skärningspunkten mellan text som sekventiell, måldriven struktur och institutionell textpraktik, även om tyngdpunkten kan variera beroende på teoretisk inriktning. Syftet med mitt föredrag är att med utgångspunkt i närbesläktade typer av kritisk textanalys diskutera och motivera behovet av en mer kritisk genreanalys." (Fotograf nedan: Theres Bellander.)

Magisteruppsats om värdeord

Författare: Carin Leibring Svedjedal

Uppsatsens titel: Den trovärdiga, kunniga och öppna myndigheten: en kritisk analys av värdegrundstexters ideologiska förankring och ideationella struktur

Jag har i min magisteruppsats undersökt vilka värdeord som används i värdegrundstexter, och om det finns ett samband mellan vilka rubriceringar texterna har och vilka värdeord som sedan följer. Jag har också undersökt vilka värderingar som verkar önskvärda hos myndigheterna. Mitt material består av sammanlagt 40 texter från 10 statliga departement. Först analyserar jag dessa texters ideationella struktur utifrån Lennart Hellspongs och Per Ledins mall i Vägar genom texten: en handbok i brukstextanalys (1997), för att få svar på mina två första frågeställningar som rör värdeord och rubriceringar. För min tredje frågeställning om önskade värderingar gör jag en kritisk diskursanalys med hjälp av en modell för evaluering (se Nord 2008: Trädgårdsboken som text 1643-2005). Resultatet visar att värdeorden som används ofta beskriver myndigheternas kompetens och etik. Det finns också ett samband mellan vilken rubricering en text har, och vilka värdeord som sedan används. De främst önskade värderingarna är att myndigheterna och deras medarbetare ska vara kompetenta, inkluderande, pålitliga och serviceinriktade. Jag diskuterar också att det inte framkommer särskilt tydligt vem texternas tänkta läsare är, samt den ideologi som texterna förmedlar; denna ideologi verkar ha sin utgångspunkt i en nyliberal marknadsdiskurs som gör att myndigheter ska försöka sälja in sitt ”varumärke”.

Den som vill läsa uppsatsen kan kontakta catharina.hoog@nordiska.uu.se

Kandidatuppsats om statliga myndigheters årsredovisningar

Författare: Denise Öman

Uppsatsens titel: Att skapa sig en identitet - en diakron studie av myndigheters tematisering och identitetsskapande i årsredovisningars förord

Min uppsats undersöker hur myndighetschefer skapar en myndighetsidentitet genom hur de väljer att bygga upp förorden till årsredovisningarna. Uppsatsen har som syfte att undersöka identitetsskapande i fyra svenska myndigheters årsredovisningar. Materialet består av årsredovisningars förord mellan åren 2000 och 2015, och texterna kommer från Finansinspektionen, Forte, Statens historiska museer och Uppsala universitet. Metodens texttema-analys bygger på den som Kristina Jämtelid utarbetat i avhandlingen Texter och skrivande i en internationaliserad affärsvärld (2002). Efter en närläsning av samtliga texter delades teman in i kategorier och instanserna räknades och sammanställdes varje myndighet för sig, och en jämförande analys genomfördes. Resultatet visar trender i hur myndigheternas ålder verkar spela en viss roll för val av tema, och hur de på så sätt skapar sig en identitet. Jag diskuterar även det ökade utrymme som förorden fått i årsredovisningarna samt hur marknadsförande inslag verkar bli vanligare. 

Den som vill läsa uppsatsen kan kontakta anders.bjorkvall@su.se.

Studentuppsatser på gång

Under våren har ett tiotal universitetsstudenter i Stockholm och Uppsala skrivit uppsatser inom ramen för forskningsprojektet om värdegrunder. Uppsatserna handlar t.ex. om skillnader mellan värdegrunder och visioner, om värdeord i dessa texter och om relaterade genrer som årsredovisningen. Vi hoppas att några av studenterna snart kommer att presentera sina undersökningar här på bloggen.  

Tankar mellan hägg och syren

Nu går vårterminen mot sitt slut, och i samband med det kommer vi att få fram de första uppsatsern som skrivits i anslutning till vårt forskningsprojekt. Uppsatsarbeten är på gång både vid Uppsala och Stockholms universitet, och med tiden kommer vi att länka till uppsatserna här och kanske också få uppsatsförfattarna att blogga om sina arbeten.

Projektmedarbetarna förbereder sig som bäst för FOT-konferensen, som hålls vid Södertörns högskola i mitten av juni, och där vi båda kommer att delta.

Mina tankar rör sig just nu mycket kring de associationer vi har kring begreppet värdegrund. I samband med negativa händelser kring idrottsevenemang dyker ordet värdegrund gärna upp (se t.ex. här http://www.svt.se/sport/fotboll/renberg-jag-spyr-pa-orden-vardegrund/) och också i samband med de attacker som genomförs mot s.k. blåljuspersonal efterlyses en värdegrund som ska reglera oroligheter och våld. Är det verkligen möjligt att en värdegrund, ett skrivet dokument, kan ha sådana samhälleliga effekter? Vad är det vi lägger in för betydelser i begreppet värdegrund? Och talar vi om samma sak, när vi använder ordet i den allmänpolitiska debatten, som när anställda på myndigheter möts och diskuterar den egna myndighetens värdegrund?

I början av mars i år, hade vi ett spännande fokusgruppssamtal med representanter från olika myndigheter. Det har gett oss mycket att tänka på, inte minst när det gäller hur vi som textforskare tänker kring värdegrunder jämfört med hur myndigheters anställda tänker.

Hur tänker du? Finns det associationer kring ordet värdegrund som får dig som läser det här att reagera? Hör gärna av dig med en kommentar!

 

Aktuell konferens om textforskning

Den 13–14 juni 2016 pratar jag på konferensen Forum för textforskning på Södertörns högskola. Konferensen samarrangeras med Stockholms universitet, och i ett föredrag med titeln Kritisk genreanalys och dess kritiska släktingar diskuterar jag bland land annat hur man kan analysera värdegrundstexter. Här kan man läsa mer:  http://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_konferens_0_sv_1450093393176#!/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_konferens_4_sv_1450093393176

Välkommen till värdegrundsbloggen!

Här kommer vi att blogga från projektet En ny genre och dess arkeologi, ett språkvetenskapligt forskningsprojekt om statliga myndigheters värdegrunder. Projektet finansieras av Riksbankens jubileumsfond (RJ) och projektbeskrivningen kan du läsa här: http://anslag.rj.se/sv/anslag/49905

På den här bloggen kommer vi att skriva själva om hur projektet utvecklas, men vi kommer också att bjuda in gästbloggare som får göra inlägg i frågor som rör myndigheternas textkultur och organisation.

Några texter om myndigheters värdegrunder finns redan publicerade när vi drar igång den här bloggen. I Språktidningen nr 2, 2016 skriver jag under rubriken "När visionen blir vardag" (s. 41-45) om några funderingar kring värdegrunder som vi tar med oss in i projektet. Ett klarspråksperspektiv på värdegrunder finns i artikeln "Värdegrundstexter - ett nytt slags uppdrag för klarspråksarbetet" som publicerades i Sakprosa i början av 2015. Artikeln hittar du på följande länk: https://www.journals.uio.no/index.php/sakprosa/article/view/831

Välkomna att följa oss och vårt arbete med värdegrunderna!