Är det poängfullt att träna arbetsminnet hos elever med diagnoser som ADHD och dyslexi?

Är det poängfullt att träna arbetsminnet hos elever med diagnoser som ADHD och dyslexi?

Många söker orsaker till elevers svårigheter i skolan i deras sätt att bearbeta information från omgivningen. Inte mins brister i det så kallade arbetsminnet har identifierats som en tänkbar orsak till svårigheter. Arbetsminnet är involverat i processande av information och har en begränsad kapacitet både vad gäller hur mycket information som kan processas och hur länge informationen kan processas. Ofta skiljer man i sammanhanget mellan information av visuell respektive auditiv karaktär. Flera forskare menar att elever med diagnoser såsom ADHD och dyslexi har problem med arbetsminnet och att träning av detta skulle kunna leda till förbättrade skolprestationer.

Träningsprogram

Träning av arbetsminnet finns idag tillgänglig via olika dataprogram. Ett exempel på en sådan övning är att träna på hur många siffror i en följd som kan återges. Programmen kan öka svårighetsgraden i övningarna allt eftersom eleverna blir bättre på uppgifterna. Viss tidig forskning indikerade att arbetsminnesträning föreföll vara mycket en mycket lovande metod för elever i olika typer av svårigheter.  Det är ju egentligen fantastiska möjligheter som öppnar sig. Genom att träna en viktig kognitiv process skulle elever kunna förbättras inom en rad olika områden Ungefär som när ens dator för ökad minneskapacitet, allt går snabbare och effektivare. Men hur ser forskningen idag på möjligheten att träna arbetsminnet och därigenom förbättra elevers skolresultat?

Effekter av minnesträning                 

Tyvärr verkar det finns det ett mycket begränsat stöd för att träning av arbetsminnet skulle ha positiva effekter närmast oavsett vilken grupp det gäller. I fyra nyligen utkomna systematiska forskningsöversikter som alla behandlar effekter av träning av arbetsminnet (se referenser i slutet av bloggen) dras slutsatsen att träning av arbetsminnet i och för sig kan öka prestationerna på liknande ppgifter men att träningen inte generaliserar till andra typer av uppgifter såsom exempelvis skoluppgifter. Annorlunda uttryckt kan det konstateras att deltagarna i träningsprogrammen blir bättre på det de tränar. I den utvärdering som genomförts av Rapport m fl och som undersöker effekten av kognitiv träning generellt för barn med ADHD dras dessutom slutsatsen att ingen kognitiv träning överhuvud taget visat sig effektiv för gruppen.   

Metodproblem               

Ett problem som uppstår när man ska undersöka effekten av träning gäller vilka man ska jämföra utfallet för träningsgruppen med. I ett flertal studier har man använt vad som kallas en ”passiv” kontroll-grupp, det vill säga den grupp som träningsgruppen jämförs med blir inte delaktiga i någon aktivitet alls. I en ”aktiv” kontrollgrupp för de medverkande, å andra sidan, utföra liknande aktiviteter som de som erhåller arbetsminnesträning, dock innehåller givetvis de aktiviteterna ingen arbetsminnesträning. Det är förstås bättre att ha en ”aktiv” kontrollgrupp eftersom de förväntans- och motivationseffekter som är förknippade med träningen åtminstone delvis kan kontrolleras på detta sätt. Om en grupp som får arbetsminnesträning presterar bättre på ett uppföljningstest än en ”passiv” kontrollgrupp vet vi inte om detta beror på själva träningen eller på den motivation och förväntan som själva deltagande i träningsprogrammet skapar. Melby-Lervåg och Hulme (2016) omanalyserar två tidigare forskningsöversikter där positiva effekter av arbetsminnesträning rapporterats och menar att effekterna försvinner när den metodlogiska stringensen ökar såsom när exempelvis endast studier med ”aktiva” kontrollgrupper räknas. Vi ska dock inte räkna med att diskussionen om arbetsminnesträningens effekter ska ses som avgjord och det bör noteras att tre av de fyra forskningsöversikterna som jag tagit upp är genomförda av samma forskargrupp/närverk. Men i nuläget förefaller det alltså inte se så ljust ut för de som förespråkar denna typ av träning.

Två ytterligare aspekter

Det finns ytterligare två kritiska aspekter av arbetsminnesträning för elever med olika typer av svårigheter som jag vill diskutera. Den första anknyter till den ovan diskuterade frågan om kontrollgrupp. I det kognitionsvetenskapliga sammanhanget blir det betydelsefullt att kontrollgruppen genomför så liknande aktiviteter som den grupp som tränar arbetsminnet som möjligt så att man med säkerhet att veta att det bara är själva den träningen av arbetsminne som skiljer grupperna åt. Men i ett utbildningssammanhang är det intressantare att jämföra arbetsminnesträning med andra metoder som är avsedda att förbättra utbildningsprestationer hos elever med olika typer av svårigheter. Utan att ha möjlighet att gå in i detalj på denna fråga här vill jag bara konstatera att det finns en mängd metoder/arbetssätt som visat sig ha mycket goda effekter för utbildningsprestationerna hos elever med olika typer av svårigheter och som det därför verkar rimligt att generellt prioritera framför en arbetsminnesträning med tveksamma utfall.

Avslutningsvis vill jag också säga några ord om den teori som bär upp idén om träning av arbetsminnet. Teorin är att man genom att träna en viss typ av handlingar kan få effekter på en helt annan typ av handingar eftersom de förra är mer grundläggande än de senare. Jag tror det är ganska mycket tvärtom. Genom att undervisa om och lära elever de handlingar som tillsammans utgör den aktivitet som de ska bemästra når de ökade färdigheter i denna aktivitet. Utifrån den förra teorin väljer vi att träna arbetsminne och sedan tror vi detta har positiva effekter på andra aktiviteter. I det andra fallet lärs själva aktiviteterna ut. I stället för att träna arbetsminnet lär vi elever hur de ska avkoda bokstäver och förstå texter. En hel del forsking stöder den senare teorin.

 

Lervåg, M. och Hulme, C. (2013) Is working memory training effective? A meta-analytic review. Developmental Psychology, 49(2), 270-291.

Melby-Lervåg, M. och Hulme, C. (2016) There is no convincing evidence that working memory training is effective: A reply to Au et al. (2014) and Karbach and Verhaeghen (2014). Psychonomic  Bulletin and Review, 23, 324-330-

Rapport, M., Orban, S., Kofler, M. och Friedman, L. (2013) Do programs designed to train working memory, other executive functions, and attention benefit children with ADHD? A meta-analytic review of cognitive,  academic, and behavioral outcomes. Clinical Psychology Review, 33, 1237-1252.

Redick, T., Shipstead, Z., Wiemers, E., Melby-Lervåg, M. och Hulme, C. (2015) What´s working in working memory training? An educational perspective. Educational Psychological Review, 27(6), 617-633.

 

kommentarer
Lägg till kommentar
Claes Nilholm
Skickat 2018-11-09 13:58.
Tack för en intressant och vikig fråga. Jag är inte själv matematikdidaktiker men bygger mitt påstående på en genomgång jag och Johan Malmqvist gjorde av meta-analyser inom matematikområdet vilka inriktade sig på elever i olika typer av svårighetere. Vi hittade sex sådana för elever i matematiksvårigheter, t.ex den här:
Zhang, D., & Xin, Y. P. (2012). A follow-up meta-analysis for word-problem-solving interventions for students with mathematics difficulties. The Journal of Educational Research, 105 (5), pp. 303-318.
I metaanalyserna finns många exempel på arbetssätt som gett goda effekter. För ett annat exempel kan du läsa den här sammanfattningen av en studie om ”Hot Math” som jag skrivit för Skolverkets hemsida. I den deltog alla elever men fokus var på de som ansågs ”lågpresterande”, som du kan se gjorde dessa anmärkningsvärda framsteg i studien.
Länk:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/het-matematik-gav-battre-resultat-for-alla-elever
anna-carin sundström
Skickat 2018-11-06 15:35.
Hej!
I ditt blogginlägg skriver du om att speciella övningar avsedda för att öka arbetsminnet inte har de effekter som vi tidigare trodde, dvs att eleverna genom minnesträning skulle bli bättre på skolämnen.
Du nämner även att" det finns en mängd metoder/arbetssätt som visat sig ha mycket goda effekter för utbildningsprestationerna hos elever med olika typer av svårigheter och som det därför verkar rimligt att generellt prioritera framför en arbetsminnesträning med tveksamma utfall." Vore intressant att veta vilka metoder/arbetssätt du finner mest givande då främst gällande elever med matematiksvårigheter.
Tacksam för svar.
Hälsningar Annacarin Sundström, lärare åk 1-3 kullenskolan Öjebyn, Piteå.
www.savly.se
Skickat 2016-06-15 15:27.
"I stället för att träna arbetsminnet lär vi elever i hur de ska avkoda bokstäver och förstå texter. En hel del forsking stöder den senare teorin." - Håller med