Ideologi och evidens inom skolforskningen

Ideologi och evidens inom skolforskningen

Det är väl känt att det finns olika utbildningsideologier inom skolområdet. Det finns alltså olika föreställningar om sådana grundläggande saker som vad utbildningen ska syfta till, hur undervisningen ska genomföras och vad som ska räknas som kunskap.

Därför är det inte konstigt att frågan om evidens, det vill säga vad som ska räknas som bevis för vilken policy och praktik som är den bästa, är avhängig utifrån vilken ideologisk position den ställs.

Inom medicinen är frågan om evidens mindre komplicerad. Där finns en konsensus om att syftet med sjukvården är att befrämja hälsa och bota sjukdomar. Det är olyckligt om skillnaden mellan dessa båda områden inte beaktas i diskussionen om evidens.

Det finns olika sätt att urskilja utbildningsideologier. Här kommer jag skilja mellan fem olika utbildningsideologier vilka uttrycker skilda uppfattningar om utbildningens syften och om hur den ska gestaltas: 1) effektivitetssorientering 2) progressivism 3) bildningsorientering 4) demokratiorientering och 5) karaktärsdaning .

Låt oss börja med den effektivitetssorienterade ideologin eftersom det är den ideologi som till stora delar förefaller dominera svensk utbildningspolitik och också i viss mån svensk skola. Det är den ideologi som är närmast förknippad med idén om evidens och den är också nära knuten till New Public Management.

I det följande kommer av nödvändighet en förenklad beskrivning av ideologierna att ges där jag fokuserar på vad jag bedömer som de mest centrala inslagen.

Evidens för effektivitet

Inom ramen för denna ideologi blir det centralt att förmedla användbara kunskaper på ett så effektivt sätt som möjligt. Huvudsyftet med utbildningssystemet är att tillhandahålla arbetskraft för arbetsmarknaden. När evidens sökes för effektivitet lutar man sig till exempel mot John Hattie som sammanställt effekten av en rad faktorer vad avser deras effekt på utbildningsprestationer. Helst bör också en cost-benefit analys göras där kostnaden för olika åtgärder beräknas.

Enligt denna logik satsar man på arbetssätt och undervisningsmetoder som för så låg kostnad som möjligt ger mesta möjliga effekt vad gäller utbildningsprestationer.

Bakom detta tänkande ligger en ekonomisk metaforik. Precis som för vilken vara som helst ska en så bra produkt som möjligt framställas till lägsta möjliga kostnad. Evidens behövs alltså för hur eleven på billigast möjliga sätt ska lära sig så mycket som möjligt.

Evidens för meningsfullhet

Inom ramen för elevcentrerad undervisning, det som ibland kallas progressiv pedagogik, ses elevens aktivitet och utveckling som viktiga. Ett centralt tema är att undervisningen ska vara meningsfull för eleverna. Det är den kunskap som upplevs som meningsfull som elever kommer att bära med sig.

Således behöver vi evidens för vilken undervisning som kan leda till aktiva elever och som upplevs som meningsfull av eleverna. I framtagandet av evidens är det alltså betydelsefullt att bedöma metoder och arbetssätt utifrån om de upplevs som meningsfulla och om de tillvaratar elevers initiativ och aktivitet. Uppenbarligen blir elevens egna åsikter och uppfattningar viktiga vad gäller evidens för vilka arbetsmetoder som är framgångsrika.

Inom ramen för den effektivitetsorienterade ideologin är det effekter på utbildningsprestationer som står i fokus medan huruvida eleverna uppfattar arbetssätt/metoder som meningsfulla eller inte sällan undersöks.

På ett liknande sätt tas inom ramen för den effektivitetsorienterade ideologin prestationer på internationella kunskapsmätningar inte sällan som evidens för att ett utbildningssystem är lyckat medan elevens perspektiv eller utbildningssystemens förmåga att förbereda elever att verka i ett demokratiskt samhälle (se nedan) inte analyseras. Häpnadsväckande nog innebär detta att man ibland inte gör skillnad på utbildningssystem i diktaturer respektive i demokratier.

Inte heller verkar undersökningar och rapporter vilka visar på att elevers intresse för kunskapsinnehållet i skolan förefaller sjunka, ibland väsentligt, med ökat antal år i skolan leda till några larmrapporter från de som förespråkar den effektivitetsorienterade ideologin (se länk till tidigare blogg nedan).

Evidens för bildning

Idén om evidens rimmar illa med tanken om bildning eftersom det i bildningstanken ligger att subjektet formerar sig själv. Det är alltså svårt att på förhand veta vad som är ett fruktbart utfall av bildningsprocessen (se länk till tidigare blogg). Det är belysande att jämföra detta med interventionsstudier där målet för kunskapsprocessen redan är bestämt på förhand och operationaliserat i de beroende variablerna.

Det finns givetvis mycket olika åsikter om vilket kunskapsinnehåll som den bildade bör behärska. Idealet härstammar från en tid då den samlade mänskliga kunskapen fortfarande i någon mening var överblickbar och formerades också före massutbildningens tidsålder.

Utan att gå närmare in på denna diskussion kan man konstatera att ”utbildningsprestationer” är ett uttryck som rimmar illa med bildningstanken. Bildning handlar främst om subjektets egendrivna kunskapsutveckling. Det är givetvis möjligt att systematisk undersöka vilka utbildningsmiljöer som befrämjar en sådan utveckling men förmodligen inget som prioriteras av de som omfattar detta ideal.

Evidens för demokratiorientering

När skolans viktigaste uppgift ses som att den ska ge förutsättningar för eleverna att utvecklas till ansvarsfulla medborgare vilka kan återskapa och utveckla ett demokratiskt samhälle söker vi således evidens för hur ett sådant mål nås på bästa sätt.

Det innebär att vi behöver analysera vad det innebär att vara en ansvarsfull medborgare (vilka dygder, färdigheter och kunskaper kräver detta) för att systematiskt kunna analysera vilken evidens det finns för hur  ett utbildningssystem ska kunna ge goda förutsättningar för att utveckla sådana medborgare. De flesta skulle nog anse att är det viktigt att behärska grundläggande färdigheter som läsning och skrivning och att ha omfattande kunskaper för att vara förberedd för att verka inom och vara med och utveckla demokratin. Också viktiga blir erfarenheter av demokratiska processer och att få utöva inflytande samt en vilja att engagera sig i demokratiska processer. Evidens behövs således för hur elever ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt givet detta mål.

Evidens för karaktärsdaning

Inom ramen för denna ideologi är det centralt att utbilda individer som handlar moraliskt eller i bredare mening utvecklas till ”goda” människor. Denna ideologi företar ju likheter med flera av de ovanstående och kräver som dessa till stora delar annan vetenskaplig evidens än den som krävs  av den effektivitetsorienterade ideologin.

Tre viktiga aspekter

Avslutningsvis vill jag diskutera tre viktiga aspekter av resonemanget ovan. Den första har att göra med frågan om relativism, är det inte riskabelt att relativisera vad som är vetenskaplig evidens på det här sättet? Den andra handlar om olika sätt att gömma ideologiska aspekter av utbildningsvetenskaplig forskning och den tredje om vilken evidens som behövs för att utveckla svensk skola.

Det är mycket betydelsefullt att kunna skilja på olika former av relativism. Det jag förespråkar här är givetvis inte att vi ska se bort från etablerade fakta vad gäller skolan, till exempel vad gäller svenska elevers sjunkande resultat i internationella kunskapsjämförelser eller vilka metoder som ger goda resultat i kontrollerade studier. Däremot finns det alltid ett ideologiskt moment i vilka fakta som anses mest betydelsefulla och också i hur vi tolkar betydelsen av fakta.

Det handlar alltså inte om att världen kan tolkas hur som helst men väl om att vi måste vara tydliga med utifrån vilka utgångspunkter vi gör våra tolkningar. Det innebär i själva verket en väsentligt högre grad av vetenskaplig stringens än om vi försöker gömma våra ideologiska utgångspunkter, vilket för oss över till nästa punkt.

Det finns olika sätt att så att säga gömma sina ideologiska utgångspunkter. Om vi till exempel letar evidens utifrån att skolan enbart handlar om kunskapsprestationer utan att låtsas om att detta är ett ideologiskt ställningstagande gömmer vi de ideologiska utgångspunkterna för analysen.

Ibland brukar sådan ”fakta”-orienterad analys ställas mot ideologiska förhållningssätt till skolan. ”Låt oss lägga ideologin åt sidan och se vad som fungerar”. Fungerar med avseende på vilken ideologi är då rätt fråga att ställa.

Min personliga utgångspunkt är att det är viktigt att med vetenskaplig stringens visa på att det som förespråkas kan fås att fungera  i praktiken, det gäller även för de förespråkar en bildningsideologi. Det finns en risk att förespråkandet av en ideologi kan ge upphov till en rad icke-avsedda effekter i praktiken och därför är det, oavsett vilken ideologi som förespråkas, viktigt att studera vilka konsekvenser den ger när den ska gestaltas i praktiken.

Jag tycker att ett viktigt bidrag från evidensrörelsen är de tydliga krav som ställs på att med vetenskapliga undersökningar visa på att något fungerar eller kan fås att fungera och också att systematiskt leta förklaringar till vad som får verksamheten att fungera på bästa möjligt sätt. Oavsett våra ideologiska utgångspunkter för skolan är det således viktigt att visa att det vi förespråkar kan fås att fungera och också att sammanställa evidens för vad som får något att fungera på bästa möjliga sätt. Ett belysande exempel här är forskningen om inkludering där det inte saknas artiklar som förespråkar denna ideologi men där det är en skriande brist på hur kunskap om hur inkluderande skolor ska utvecklas och, inte minst, bli hållbara (se länk nedan).

Så till den tredje punkten ovan: Vilken vetenskaplig evidens behöver svensk skola? Ett rimligt svar på den frågan är att vetenskaplig evidens behövs som hjälper skolan att nå det demokratiskt beslutade, breda uppdraget. I det är givetvis kunskapsuppdraget centralt men flera andra mål är också betydelsefulla. Den svenska skolans styrdokument speglar alla ideologier ovan och det behövs således evidens av en rad olika slag för att kunna avgöra i vilken mån skolan lyckas realisera sitt uppdrag.

 

Länk till tidigare blogg om lusten att lära.

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/lusten-att-lara

Länk till tidigare blogg om bildning:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/instrumentalism-och-humanism-i-skolans-varld¨

Länk till analys av forskningen om inkludering:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/inkludering-battre-teorier-behovs

 

 

kommentarer
Lägg till kommentar