Claes Nilholms blogg

Här fortsätter min blogg som jag startade när jag arbetade vid Malmö Högskola. Mitt bloggande vid Malmö Högskola avslutades med en utfästelse om att jag skulle återkomma till ett forskningsuppdrag jag fick av Vetenskapsrådet inför bildandet av det nya Skolforskningsinstitutet.  Sagt och gjort.

Inom ramen för uppdraget kartlade och analyserade jag och Kerstin Göransson den internationella forskningen om inkludering. En ny metod för att genomföra forskningsöversikter utarbetades. Den benämns SMART vilket står för Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies.  Kortfattat kan man säga att med hjälp av SMART kan man kartlägga och analysera den forskning som forskarna själva anser vara betydelsefull.  Det är ett faktum att en stor mängd vetenskapliga arbeten ALDRIG refereras av någon annan! I SMART, å andra sidan, analyseras de arbeten som flest gånger har blivit refererade av andra forskare. På så sätt kan man kartlägga och analysera kärnan inom ett forskningsområde.  I det projekt som beskrivs här har vi analyserat de 30 mest inflytelserika forskningsartiklarna om inkludering i Nordamerika respektive Europa, det vill säga sammanlagt 60 artiklar.

Hur kan då forskningen om inkludering beskrivas? Förenklat kan man säga att vi fann två olika typer av forskning. Å ena sidan en forskning där man förespråkar radikala lösningar vad gäller hur skolor ska arbeta med elevers svårigheter. Här lyfts betydelsen av att man i skolor och klassrum skapar gemenskaper (communities) där alla elever har en naturlig plats. Man vill alltså till stora delar överge idén om en specialpedagogik vid sidan om den vanliga utbildningen. Dessa åsikter förs fram i vad vi kallar positioneringsartiklar. Det är artiklar där forskare ger en övergripande bild av ett forskningsfält och tar en viss position vis-a-vis fältet. Dock finns det ingen artikel i materialet där det framgår på ett metodologiskt hållbart sätt hur ”communities” skapas. Andra forskningsöversikter vi genomfört visar att det i stort sett saknas sådana studier även när vi ser på hela forskningsfältet och inte bara på de artiklar som är mest refererade.

Å andra sidan fann vi artiklar där utfallet av empiriska studier avrapporterades men där inkludering betecknar var eleven får sin utbildning. Man har undersökt hur lärare ser på ”inkludering”, om ”inkludering” förbättrar elevers sociala situation, om ”inkludering” leder till förbättrade utbildningsprestationer mm. Svaren på dessa frågor är att lärare är mer positivt inställda till ”inkludering” om de får fortbildning och stöd och att det varit svårt att hitta några avgörande skillnader mellan inkludering och exkludering vad gäller utbildningsprestationer respektive den sociala situationen för eleverna. Det bör dock poängteras att det föreligger minst sagt stora metodlogiska problem i den forskning där man undersöker frågan om placeringens betydelse för elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling. Sammanfattningsvis kan denna gren av forskningen till stora delar sägas ha infogat ordet inkludering i ett ganska traditionellt specialpedagogiskt tänkande.

Det är alltså helt skilda saker som avses med inkludering i dessa båda typer av forskning. Ett exempel kan tydliggöra. Om Kalle flyttas från en resursskola till en vanlig klass är han i det senare fallet ”inkluderad” eftersom han placerats i vanlig klass. Om inkludering är bra eller ej blir en empirisk fråga. I det förra fallet kan vi inte veta om Kalle är inkluderad om vi inte går in och undersöker hans situation. Om Kalle ingår i en gemenskap i klassrummet och utvecklas socialt och kunskapsmässigt kan vi konstatera att han är inkluderad.  Annorlunda uttryckt, om det inte är bra är det inte inkludering.

Vad kan man dra för slutsatser av detta? En given slutsats är att det råder ett relativt stort mått av begreppsförvirring inom forskningsfältet. Det behöver tydliggöras att man menar helt olika saker med inkludering. För den som, i likhet med till exempel Dewey, Noddings, Lave & Wenger tror att ”communities” är grundläggande för utveckling och lärande återstår att visa på hur skolor och klassrum kan skapa sådana gemenskaper.

Länk till VR-rapporten:

https://publikationer.vr.se/produkt/tre-forskningsoversikter-inom-omradet-specialpedagogikinkludering/

(observera att endast 30 artiklar analyseras i denna rapport, vi har sedermera fördubblat antalet artiklar)