Här-är-du Här-är-du

Bloggar Bloggar

Skolkommissionens uppdrag - några reflektioner

Skolkommissionens uppdrag - några reflektioner

Skolkommissionen har precis kommit ut med ett delbetänkande. Skolkommissionen uppdrag innebär i korthet att den ska analysera orsaker till de fallande skolresultaten och föreslå nationella målsättningar för skolan. De nationella målsättningarna ska utgå från skolans styrdokument. Syftet ska vara att höja kunskapsresultaten, förbättra kvalitén i undervisingen och öka likvärdigheten i skolan. I en tid med fallande skolresultat kan det tyckas rimligt att fokusera på denna fråga men det är också riskabelt att lösgöra den från det breda uppdrag skolan har.

Styrdokumenten och kommissionens uppdrag

Det förefaller som en ganska givande utgångspunkt för ett förändringsarbete att man börjar med att fastställa vad som uttrycks i styrdokumenten vad gäller skolans målsättningar eftersom de nationella målsättningar kommissionen föreslår ska utgå från styrdokumenten. Som vi vet fastslås ett brett uppdrag för skolan i styrdokumenten vilket med störst tyngd uttrycks i Skollagens första kapitels 4 §. Dock är styrdokumenten till delar motstridiga och ibland till och med motsägelsefulla. Man förväntar sig därför att kommissionen gör en ingående tolkning av styrdokumenten eftersom dessa ska utgöra utgångspunkt för arbetet. Här finner man vid en läsning av delbetänkandet (se t ex sid 67-68) att mycket arbete återstår. Det är förvånande, och faktiskt lite oroande, att en kommission med så många kompetenta ledamöter inte genomfört en mer djuplodande analys av målen i styrdokumenten, men förhoppningsvis utvecklas dessa analyser under arbetets gång.  

Det breda uppdraget

Kommissionen ger som sig bör en utförlig genomgång av hur skolan lyckas med kunskaps- respektive likvärdighetsuppdragen och finner att skolan brister i viktiga avseenden, slutsatser som det är lätt att hålla med om. Det är förstås viktigt att föreslå åtgärder för att komma tillrätta med detta men det är också viktigt att vara medveten om att det kan finnas brister inom andra områden. I den internationella undersökning som kommissionen verkar ta för intäkt för att eleverna har god demokratisk kompetens (s 55) pekar man faktiskt på ett svalt intresse för politik och samhällsfrågor bland svenska elever och det fastslås att ”utifrån bestämmelser i skollag och läroplan, verkar en hel del arbete återstå med att ge eleverna det inflytande de har rätt till” (s 9). Det pekas också på skillnader i likvärdighet och det bör påpekas att likvärdighet inte endast borde handla om måluppfyllelse vad gäller kunskapsmålen utan om hela det breda uppdraget. Det behöver väl heller knappast påpekas att den nuvarande situationen i Europa visar på den oerhörda betydelsen av att elever förbereds för ett aktivt medborgarskap och för att ta sitt demokratiska ansvar.

Vidare framgick det av SKL:s elevenkät 2013/2014 att något mer än hälften av eleverna i år 8 inte instämmer i påståendet ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer”, vilket väl närmast kan ses som ett alarmerande resultat som är svårt att förena med kommissionens slutsats att elever är engagerade och motiverade i skolarbetet (s 55). För stora delar av det breda uppdraget är det vidare svårt att hitta tillgängliga data för att komma till säkra slutsatser hur skolan lyckas, till exempel vad gäller målsättningar om att elever ska bli kreativa, men det torde väl inte vara kontroversiellt att påstå att man kan förbättra sig också vad gäller dessa aspekter. Det förefaller önskvärt enligt min mening att de åtgärder som Skolkommissionen föreslår för att komma till rätta med det fallande kunskapsresultatet också stärker andra aspekter av det breda uppdraget.

Kommissionens förslag

Många av kommissionens förslag berör för närvarande systemaspekter, såsom förslagen om starkare styrning och förbättrad kompetensförsörjning. Tanken är att man ska ge goda förutsättningar för det professionella arbetet och det är ju en god tanke. För mig är det inte helt klart hur kommissionens förslag, som det står i direktiven, grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet utan de synes snarare till stora delar vara ett uttryck för kommissionens åsikter. Och det är trots allt i det dagliga skolarbetet som det breda uppdraget ska uppnås och det är där förändringar måste ske. Vilken forskning och vilka argument visar att de ändrade förutsättningar kommissionen föreslår faktiskt kommer att generera en högre undervisningskvalité?  Hög undervisningskvalité handlar om hur bland annat kunskap, demokrati och inflytande, utveckling av ansvar, självständighet och kritiskt tänkande utvecklas samtidigt. Det betyder att det blir viktig för kommissionen att visa hur de förslag som ska förbättra resultat och likvärdighet också förbättrar rektorers och lärares möjligheter också vad avser dessa andra aspekter. Då är det riskabelt att hämta förebilder från andra skolsystem där vi inte vet hur man lyckas med ett sådant brett uppdrag. Men om kommissionen ger förslag som bidrar till att utveckla alla dessa aspekter av det breda uppdraget kan vi vara nöjda tycker jag.

Samtidigt har jag svårt att se hur förslagen i delbetänkandet, trots att flera av dem är välbetänkta, leder en utveckling av det breda uppdraget. Det finns en uppenbar risk att diskussionen om kunskapsuppdraget, om än oerhört viktig, gör att andra demokratiskt beslutade målsättningar för skolan hamnar i bakgrunden. Det stora meta-budskapet, i direktiven likväl som i delbetänkandet, är att kunskapsuppdraget är medelpunkt och övriga aspekter av det breda uppdraget mycket perifera. Min åsikt är dock att uppdragen inte bör diskuteras oberoende av varandra eftersom de i praktiken är omöjliga att skilja åt.

I min nästa blogg om två veckor som är den sista före sommaren kommer jag att titta närmare på hur de specialpedagogiska frågorna hanteras i delbetänkandet.

 

Skolverket (2010) Morgondagens medborgare. ICCS 2009. Svenska 14-åringars kunskaper, värderingar och deltagande i internationell belysning. Stockholm: Skolverket.

Sou 2016:38. Samling för skolan. Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet.

 

0 kommentarer
kommentarer
Lägg till kommentar

Artikelpresentatör Artikelpresentatör

Om Claes Nilholm

Claes Nilholm

Jag heter Claes Nilholm och är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala Universitet. Jag bloggar om forskning om pedagogik i allmänhet och specialpedagogik i synnerhet, men tar också upp frågor om relationen mellan forskning och praktik och ibland också skolpolitiska frågor. Tidigare arbetade jag vid Malmö Högskola och här är en länk till de bloggar jag skrev där: http://blogg.mah.se/luclni/2013/05/22/betydelsen-av-glee/ och en länk till ett Youtube-klipp där Bengt Persson och jag diskuterar specialpedagogiska frågor. https://www.youtube.com/watch?v=BQMHuMu3low

Archive Navigation Portlet

Arkiv