Teorier om, för, i och mot skolan

Teorier om, för, i och mot skolan

Det finns en viktig distinktionen mellan teorier om och för skolan. Medan de förra teorierna förväntas leda till en kunskap om hur skolan fungerar ska de senare teorierna så att säga hjälpa till att utveckla skolan i rätt riktning.

Inte oväntat har distinktionen kommit att förknippas med en hierarkisering. Det har varit finare att forska om skolan, en forskning som finansierats av Vetenskapsrådet medan forskningen för skolan, såsom den så kallade praktiknära forskningen, i högre grad söker sig till Skolforskningsinstitutet.

En intressant konsekvens av dikotomiseringar är att de ger ett fokus som också närmast pockar på ställningstaganden för den ena eller andra sidan. Ibland kan detta vara fruktbart, men det kan också hindra oss från att se andra alternativ och/eller vad som finns gemensamt i vad som synes vara två motstridiga alternativ.

Det finns nämligen en gemensam utgångspunkt för teorier om respektive för skolan och det är forskningens suveräna primat över praktiken. Det är forskare som har det övergripande ansvaret för teoriutvecklingen, även om praktiker kan involveras på olika sätt.

Ett annat delvis gemensamt drag är att många som arbetar med teorier om skolan ändå i förlängningen skulle mena att dessa är teorier för skolan. Denna tanke finns i idén om en utbildningsvetenskaplig grundforskning som skapar en kunskap som i långa loppet kommer att vara fruktbar för skolans utveckling.

Men hur ska vi se på teorier i och mot skolan, vad menas med dessa uttryck?

Teorier i skolan

Rektorer, lärare och andra i skolan har också vad som skulle kunna kallas teorier om verksamheten. Detta är inte teorier i en vetenskaplig mening, men de kan ändå mer metaforiskt ses som ens sorts teorier.

Detta låter sig kanske bäst illustreras med hjälp av två exempel. Kerstin Göransson och jag visade i en översiktsartikel att det i inkluderingsforskningen saknades forskning som på ett metodologiskt hållbart sätt visade hur skolor och klassrum kan bli mer inkluderande givet en definition där inkludering omfattar alla elever. (se länk nedan)

Annorlunda uttryckt kan det uttryckas som att det saknades teorier vilka prövats empiriskt för hur skolor och klassrum kan utvecklas i en inkluderande riktning. Däremot saknas inte teorier för detta men vi var som sagt intresserade av teorier som visat sig fungera i praktiken.

I två fallstudier som jag brukar återkomma till verkar det som om praktiker utvecklat teorier som gjort att mer inkluderande miljöer kunnat skapas.. Det är å ena sidan Bengt och Elisabet Perssons studie av Essunga kommun (se länk nedan) och en studie som jag och Barbro Alm genomförde av vad vi bedömde som ett inkluderande klassrum (länk till artikel nedan). Poängen med dessa studier var att försöka få fatt på vad i dessa miljöer som möjliggjorde inkluderande processer.

Detta kan uttryckas som ett intresse för att undersöka vilka teorier som personer i praktiken arbetade efter vad gällde hur mer inkluderande miljöer kunde skapas. Till skillnad från i den refererade forskningen kan det argumenteras för att man faktiskt lyckats hitta teorier som fungerade i praktiken (se länk nedan till en fördjupad diskussion om båda dessa fallstudier).

Teorier mot skolan

I den händelse någon läser bloggen som inte känner till svensk skolforskning kan denne förmodligen studsa till vid läsande av uttrycket i rubriken. Är inte skolforskarnas uppgift att förbättra skolan? På vilket sätt kan man forska mot skolan?

Med uttrycket ”teorier mot skolan” avser jag teorier som på ett fundamentalt sätt ifrågasätter skolan. Det kan till exempel å ena sidan handla om en liberal kritik mot att det är direkt felaktigt att tvinga in elever i ett skolsystem, där vi vet att många kommer att fara illa. Det kan å andra sidan handla om en systemkritik där skolan exempelvis kritiseras för att återskapa en orättvis samhällsordning eller för att konstruera individer utifrån statens/marknadens behov.

Det är viktigt att slå fast att det är en viktig uppgift för forskningen att kritiskt granska skolsystemet. Betänk till exempel att samhället tvingar barn att gå i skolan vilket ska ses i ljuset av att en stor del av eleverna inte trivs där, vilket bland annat tar sig uttryck i en ökad psykisk ohälsa, och att många misslyckas med sin skolgång.

Skolan reproducerar också social ojämlikhet. Även om detta förefaller vara ett ofrånkomligt drag i skolsystem är det så att denna tendens har ökat påfallande under senare år.

Det finns flera skäl till att granska skolsystemet kritiskt och inte ta systemets egna utgångspunkter och tro på sin egen godhet för givna. Problemet uppstår, enligt min mening, när det stannar vid kritik utan något konstruktivt förslag om hur samhället (som något vi alla har ansvar för) bör organisera sin utbildning.

Slutsatser

Alla de former av teorier som jag kort presenterat här har givetvis sin plats, dock kan man diskutera balansen mellan dem. Det jag vid olika tillfällen lyft fram i den här bloggen är vad jag uppfattar som en undervärdering av de teorier vilka utvecklas i praktiken.

Vidare är det helt centralt att diskutera vad vi med hjälp av teorierna ska uppnå. Mycket av både teorier om, för och i skolan handlar idag närmast uteslutande om hur resultaten ska förbättras, och då riskerar vi att utveckla teorier som ska hjälpa oss att nå ett mål som skiljer sig från det demokratiskt beslutade målen för utbildningen (se länk till tidigare blogg om utbildningens mål). På ett liknande sätt blir teorier mot skolan som inte omfattar något alternativ för hur den grundläggande utbildningen ska gestaltas utifrån mitt perspektiv ofullständiga.

 

Länk till artikel av Göransson och Nilholm:

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/08856257.2014.933545

Länk till blogg om Essunga där referenser till forskningen om Essunga återfinns:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/vad-hande-sen-i-essunga-

Referenser till studien om ett inkluderande klassrum:

Nilholm, C. och Alm, B. (2010). An inclusive classroom? On inclusiveness, teacher strategies and childen´s experiences. European Journal of Special Needs Education, 25(3), 239-252.

Nilholm, C. och Alm, B. (2011) “Lärarna är också snälla, dom gör så gott dom kan” – vad ger ökad lärartäthet för möjligheter? In A-L Ericksson-Gustavsson, K. Göransson & C. Nilholm (eds), Specialpedagogiskt arbete i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Länk till artikel där de båda fallstudierna analyseras:

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08856257.2020.1754547

Länk till blogg om utbildningens mål:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/utbildningens-viktigaste-fraga

 

kommentarer
Lägg till kommentar