Bloggar Bloggar

Vad är kommunikation?

Vad är kommunikation?

Ibland blir en företeelse så viktig att den används som beteckning för hela samhället, till exempel talas det om kommunikationssamhället. I vad som brukar benämnas som ett postindustriellt samhälle blir kommunikationen allt viktigare, både masskommunikation och sådan kommunikation som sker i möten mellan människor eller via digitaliserade kanaler.

Men vad är då kommunikation? Ja, det är förstås ett sammansatt fenomen som kan beskrivas på många olika sätt. Vi behöver se kommunikationen med hjälp av en rad bilder, metaforer, för att kunna fånga dess många skepnader. Per Linell som var professor vid Tema Kommunikation i Linköping, där forskning om mellanmänsklig kommunikation stod i fokus, menar att vi just behöver en rad olika metaforer för att förstå kommunikationens natur (se länk nedan).

 

Metaforer för kommunikation

Linell lyfter fram en rad olika metaforer för kommunikation. Kommunikationen kan till exempel ses som möte, överföring av meddelanden, kamp, krig, spel, dans, magi, utbyte av gåvor eller förhandling. Eftersom kommunikationen kan se ut på olika sätt passar olika metaforer olika bra i olika sammanhang.

En metafor som passar väl in på kommunikationen i politiska debatter och som också används i den journalistiska beskrivningen av politiskt arbete är krigsmetaforen. I debatten intas positioner, allianser bildas, det skjuts skarpt och även krypskytte kan utövas. Ibland används den något mildare tävlingsmetaforen, vinnare och förlorare utses, någon får ett tröstpris och andra måste förbättra lagspelet.

Linell menar att när Tema Kommunikation bildades i Linköping övervägde man att använda beteckningen ”Tema Kommunikation – överföring av information”. I historiens ljus ter sig detta närmast ironiskt eftersom mycket energi ägnades åt att kritisera hur överföringsmetaforeren för kommunikation kommit att dominera både vetenskapliga och vardagliga synsätt på kommunikation.

 

Överföringsmetaforen – två exempel

Från min doktorandtid vid Tema Kommunikation minns jag två exempel som tydliggör hur kommunikation ter sig på olika sätt beroende på vilken metafor vi förstår den genom. Min doktorandkollega Elisabeth Cedersund presenterade vid ett tillfälle en studie hon genomfört av hur människor kommer ihåg radionyheter. I tidigare minnespsykologisk forskning hade man helt enkelt mätt behållningen genom att fråga lyssnarna vilka nyheter de kom ihåg. En överföringsmetafor låg bakom detta tänkande, hur mycket av informationen har överförts från sändaren till mottagaren?

Elisabeth frågade lyssnaren både vilka nyheter de kom ihåg men också vilka som intresserat dem. Det visade sig då, inte oväntat, att de kom ihåg de som intresserat dem betydligt bättre. Detta kan tyckas vara en trivial skillnad men visar tvärtom på ett fundamentalt annat sätt att se på kommunikation. I den senare modellen ses inte kommunikation som en överföring av information till en passiv mottagare utan delatagaren är aktiv i kommunikationsprocessen och väljer vad hen vill fokusera.

Mitt andra exempel är från ett seminarium med den i Sverige mycket inflytelserike engelske utbildningssociologen Basil Bernstein och här är mitt minne något oklarare. Som jag minns det hade Bernstein fyllt tavlan med en teoretisk modell som jag tror handlade om pedagogisk kommunikation. Modellen såg lite grand ut som ett kopplingsschema där det gick pilar mellan de olika enheter som urskilts. I den högra änden av modellen fanns ett (eller flera?) subjekt men dit gick det bara pilar. Jag minns att jag frågade: ”Mr Bernstein, isn´t there a negotiation of meaning”? för det var ju vad jag lärt mig. Bernstein skrattade gott, tyckte nog jag var väl naiv och menade att det handlar om ”transmission”, överföring. Annorlunda uttryck föreföll subjektet prisgiven skeenden hen inte kunde påverka eller förstå, vilket ju är något av ett grundläggande antagande inom strukturalistiska ansatser såsom de definierades av Bernstein.

Exemplen illusterar två viktiga saker. För det första är det möjligt att använda överföringsmetaforen i olika teoretiska sammanhang, här inom ramen för minnespsykologisk teoribildning respektive inom strukturalistiska angreppssätt. För det andra illustrerar båda exemplen hur subjektet ses som passivt i kommunikationsprocessen.

Om vi i stället utgår ifrån att se subjektet som aktivt finns det enligt min mening en metafor som är mer grundläggande än andra och det är att se kommunikation som kontraktsskrivande, ett synsätt som brukar tillskrivas den norske kommunikationsforskaren Ragnar Rommetveit.

 

Kommunikation som kontraktsskrivande

Om vi ser kommunikationen som ett metaforiskt kontraktsskrivande innebär det för det första att vi har mer än en aktiv part i kommunikationen och för det andra att kommunikationen är en process. Kontraktet är inte färdigskrivet utan förhandlas, bara i efterhand kan vi se vad som blev produkten av kommunikationen. Men vad är det då som förhandlas i kommunikationen? Kanske framförallt tre grundläggande aspekter som finns i all kommunikation: ämne, relation och identitet.

Vi kan ta som exempel den fantastiska episoden i Pippi Långstrump när Pippi ska gå i skolan, som hon ju normalt inte vistas i. Pippi vill nämligen ha jullov och för att få det måste man gå i skolan och därför beger hon sig till skolan. I skolan har vissa kommunikativa kontrakt etablerats som är stabila över tid. Elever ska exempelvis svara på de frågor som läraren ställer. Ett sådant kontrakt etablerar fasta identiteter och relationer och läraren bestämmer ämnet för kommunikationen och även vilka aspekter av detta som blir relevanta. Läraren är den som är kunskapsbärare och eleverna ska svara på frågor, på så sätt föreligger också en maktrelation.

Pippi accepterar dock inte detta kontrakt, kanske eftersom hon inte vill underordna sig någon annans makt. När läraren ska testa Pippis kunskaper i matematik och frågar henne vad fem plus sju blir undrar Pippi om läraren inte vet det själv. Hon vill alltså omförhandla lärarens och sin egen identitet likväl som deras relation, vilket också visar sig genom att hon kallar fröken för det förbjudna ”du”. I episoden ges också exempel på hur Pippi omförhandlar skolans kommunikativa kontrakt genom att sätta in matematiktal i ett vardagligt sammanhang, en fråga om addition av äpplen förvandlar Pippi till en fråga om var äpplena kommer ifrån och vems fel det är att magont uppstår när äpplena äts. Pippi håller sig således inte till de aspekter av ämnet som läraren identifierar som relevanta. 

Ett annat exempel på kontraktsskrivande är gräl. Krigsmetaforen passar väl in för att beskriva dessa. Men det går också att omförhandla det kontrakt som ett gräl bygger på, till exempel genom att säga:

- Ja, jag gick nog lite hårt fram, förlåt.

Sett ur ett kontraktsperspektiv är det här ett förslag att omförhandla krigs-kontraktet till något annat, till exempel ett utbyte av gåvor och ett sådant kontrakt kan bekräftas genom att den andre säger:

- Jag också, förlåt.

Men det är fullt möjligt att den andre inte vill omförhandla det kommunikativa kontraktet och säger:

- Problemet är ju att du alltid går för hårt fram, du är så okänslig.

 

Slutsatser

Kommunikation kan förstås genom en rad olika metaforer. Om vi ser individen som aktiv passar kontraktsmetaforen som ett utmärkt sätt att förstå vad som pågår i kommunikationen. De andra metaforerna som Linell nämner beskriver vissa typer av kommunikation (t.ex. kommunikation som krig) men kontraktsmetaforen är mer grundläggande då den visar på att deltagarna i kommunikationen faktiskt måste förhandla om vad det är för typ av kommunikation man är involverad i (t.ex. kommunikation som krig) och därmed också om i vilken relation som man står till varandra och om vilka identiteter som kommer att uttryckas. Det som delvis gör Pippi-exemplet underhållande är att Pippi problematiserar de kommunikativa kontrakt som brukar tas som självklara i skolan.

 

Här är en länk till en omarbetad version av Linells installationsföreläsning från 1982. Som synes är publikationen föråldrad till sin form, dock inte till sitt innehåll:

 

kommentarer
Lägg till kommentar