Här-är-du Här-är-du

Bloggar Bloggar

Inlägg med taggen: handledning

Hur kan måluppfyllelsen förbättras för elever i behov av särskilt stöd?

Den som kan besvara frågan i rubriken sitter onekligen med trumf på hand. Måluppfyllelse lyfts fram som det viktigaste målet i skolan samtidigt som en ökande del av eleverna inte når målen. Kommuner och skolor kämpar för att öka måluppfyllelsen. Självklart ökar då efterfrågan på lösningar på problemet. Men vad säger forskningen? Är det placering av elever i svårigheter i vanliga klasser som ger ökad måluppfyllelse? Eller nya arbetssätt? Eller något annat?

 

Att förbättra kunskapsprestationer/öka måluppfyllelse

Min kollega Johan Malmqvist och jag fick ett uppdrag av Skolverket att sammanställa forskning och beprövad erfarenhet med relevans för frågan i den inledande rubriken. Helst skulle det vara svensk och nordisk forskning. Pedagogiska forskare i Norden och Sverige har dock i liten grad sysslat med frågan om vad som ökar kunskapsprestationerna hos elever i behov av särskilt stöd. Vi hittade heller inte någon riktigt beprövad erfarenhet. Beprövad erfarenhet ska, åtminstone enligt Skolverkets synsätt, vara delad, dokumenterad och ha befunnits funktionell och någon sådan hittade vi alltså inte.

Däremot fann vi en stor mängd internationell forskning, i huvudsak från USA, där man systematiskt försökt undersöka vilka insatser som ökar kunskapsprestationerna hos elever i behov av särskilt stöd. Många studier har vad som brukar beskrivas som ett kvasi-experimentellt upplägg där man provar ut en metod/ett arbetsätt i en eller flera klasser och sedan jämför man utfallet med elever som tagit del av den vanliga undervisningen (en s k kontroll-grupp). (Se också min tidigare blogg: ”Varför görs det så få pedagogiska experiment?) Att prova ut en metod/ett arbetssätt brukar beskrivas som att man gör en intervention. Utvärdering av interventionen innebär helt enkelt att man jämför utfallet för interventionsgruppen med det för kontrollgruppen. Eftersom den huvudsakligen amerikanska forskningen om effekten av metoder och arbetssätt, till exempel ”cooperative learning” och ”direct teaching”, på kunskapsprestationer är så omfattande finns det tillgång till så kallade metaanalyser, där utfallet av en stor mängd undersökningar sammanställs i en samlad analys. Vår sammanställning utgick till stora delar från sådana metaanalyser.

 

Slutsatser

Vilka slutsatser kunde vi dra av denna forskning?  En hel del, här är några av de viktigaste:

  • Det är påfallande att många olika typer av metoder/arbetssätt ökar kunskapsprestationerna markant. Det är ofta inte intressant att konstatera att metoder/arbetssätt ger en signifikant skillnad mellan interventions- respektive kontrollgrupp utan det är graden av skillnad som är betydelsefull.
  • Forskarinterventionerna är väl strukturerade och berör ofta grundläggande kunskaper som t.ex. hur man läser en text eller hur man ska förstå en viss typ av matematikproblem.
  • Vissa interventioner, till exempel när det gäller läsförståelse och ordproblem i matematik och träning i metakognitiva färdigheter, ger mycket stora ökningar av kunskapsprestationer. Ofta handlar det om att lära ut vad som kan synas vara ganska enkla strategier.
  • Metoder/arbetssätt som innebär att elever lär med och av varandra har gott stöd, speciellt så kallad ”peer-learning”.
  • Det är vad som görs snarare än var det görs som har störst betydelse för kunskapsprestationerna. Dock visar forskningen att en-till-en undervisning är effektiv för elever med stora svårigheter i läs- och skrivlärandet även när samma typ av undervisning ges i mindre grupp eller i helklass.
  • Det från Nya Zeeland hämtade arbetssättet ”reading recovery” ger inte speciellt stora effekter i jämförelse med andra sätt att hämta in ett försenat läslärande.
  • Det saknas forskning om långtidseffekter av interventioner. (Vet vi exempelvis vad träning med den s.k. Bornholms-metoden har för effekter på lång sikt?)
  • Det saknas forskning om vilka resultat det får om lärare plockar upp metoder/arbetssätt som har stöd i forskningen och använder dem i det egna klassrummet
  • För vissa faktorer som förespråkas inom svensk specialpedagogik, såsom handledning och samundervisning, behövs det mycket mer forskning och det är svårt att uttala sig om hur handledning och samundervisning påverkar måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd i nuläget.
  • En god tumregel verkar vara att det som fungerar för elever i behov av särskilt stöd fungerar för elever i allmänhet och vice versa

 

Intressant men begränsad evidens för det breda uppdraget

Vi tyckte det var spännande att ta del av denna i Sverige relativt okända forskning. Det bör förstås poängteras att skolan har många andra mål än kunskapsmålen och arbetssätten/metoderna effektivitet vad gäller dessa andra mål är inte utprövade i den forskning vi ställt samman. Det är alltså inte evidens för hur skolan ska nå sitt breda uppdrag som dessa studier ger.  Och det är en lång väg från att forskare med hjälp av relativt stora insatser och ingående planering lyckas med en intervention till att metoden/arbetssättet får fäste i den ofta långt mer komplexa skolverkligheten. Det var också så att vi sammanställde en oerhört stor mängd forskning på en begränsad tid (en månads arbete var), varför vi kan får reservera oss något vad gäller slutsatserna, men i stor sett tror vi de håller. Det bör också påpekas att kunskapsbegreppet inom denna forskning bör granskas kritiskt. Fixeringen vid så kallade ”kunskapsprestationer” (vanligtvis som de mäts av test) gör att man kan missa nyanser i kunskapsbegreppet och kunskapstillägnandet och också riskerar att förbise om eleverna anser att lärandet varit meningsfullt (vilket förmodligen ökar möjligheten att de kommer ihåg vad de lärt sig).

 

Den som är intresserad av hela Johans och min rapport hänvisas till bilaga 4 (s 89-118) i följande Skolverksrapport (se också länk), jag garanterar att bilagan är en guldgruva för den som är intresserad av interventionsforskning för elever i behov av särskilt stöd:

 

Skolverket, 2014: Fristående skolor för elever i behov av särskilt stöd – en kartläggning.

 

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3323

 

Denna blogg har tidigare publicerats vid Malmö Högskola men är inte längre tillgänglig där varför jag återpublicerar en lite redigerad version här. Min nästa blogg om två veckor är också hämtad därifrån och handlar om en ofta förbisedd, men enligt min mening helt grundläggande, aspekt av förskolors och skolors arbete.

 

Artikelpresentatör Artikelpresentatör

Om Claes Nilholm

Claes Nilholm

Jag heter Claes Nilholm och är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala Universitet. Jag bloggar om forskning om pedagogik i allmänhet och specialpedagogik i synnerhet, men tar också upp frågor om relationen mellan forskning och praktik och ibland också skolpolitiska frågor.

l ett Youtube-klipp diskuterar Bengt Persson och jag specialpedagogiska frågor. https://www.youtube.com/watch?v=BQMHuMu3low

Archive Navigation Portlet

Arkiv