Här-är-du Här-är-du

Bloggar Bloggar

Inlägg med taggen: särskilt stöd

Hur ska skolor och klasser bli mer inkluderande?

För mer än tio år sedan när jag arbetade vid Örebro Universitet hade jag en idé om att Örebro med omgivningar skulle bli ett centrum för kunskapsbildningen kring inkluderande skolor. Genom forskningsprojekt och med hjälp av studenter skulle vi kartlägga hur situationen i Närke/Örebro län såg ut vad gällde graden och arten av inkludering och goda exempel skulle lyftas fram. Sådan var i alla fall min tanke när jag fick möjlighet att presentera mina idéer för ansvariga skolchefer vid ett möte. Till min förvåning och besvikelse gick skolcheferna helt emot denna idé. Framför allt var det en skolchef som var tongivande och om jag inte minns fel var ett av hens huvudargument att lärarna skulle bli förvirrade av detta nya ord och dessa nya idéer.

Svårt begrepp

Poängen med att lyfta fram denna händelse är inte att visa att jag hade rätt eller låg före min tid. I viss mån låg väl jag före min tid, åtminstone i ett nationellt perspektiv, med tanke på hur många kommuner som nu, mer än tio år senare, satsar på att bli mer inkluderande. Till exempel hade jag förmånen att i förra vecka få tala om inkludering inför alla rektorer för Uppsalas grundskolor eftersom dessa satsar på att bli mer inkluderande i betydelsen att alla elever ska känna delaktighet och lyckas i sitt skolarbete. Men det jag vill lyfta fram är att skolchefen faktiskt hade en klar poäng. Många blir förvirrade av detta nya ord och inte bara lärare. När jag och min kollega gått igenom forskningen om inkludering ser vi att denna också präglas av en stor begreppsförvirring.

För att göra en lång historia kort. Inkluderingsbegreppet skapades i USA på 1980-talet eftersom man tyckte att dess föregångare, mainstreaming, blivit urvattnat. Mainstreaming hade bara kommit att handla om var elever med olika typer skulle få sin utbildning och inte om kvalitén i utbildningen. Inkludering skulle således betyda båda att man undviker särlösningar i utbildningen i form av speciella grupper för elever med olika typer av svårigheter samt att dessa elever också skulle ha en bra situation i den vanliga klassen. Många menade vidare, som Uppsala kommun, att det inte bara handlar om elever i behov av särskilt stöd och/eller med funktionsnedsättningar utan om alla elever. Om det inte är bra är det alltså inte inkluderande. Det är en enorm skillnad mellan att se inkludering på detta sätt och att se det som bara som en fråga om plats. I det förra fallet måste vi gå in och undersöka en miljö  för att kunna avgöra om den är inkluderande, i det senare fallet är en miljö inkluderande om elever i behov av särskilt stöd/med funktionsnedsättningar placeras i vanliga klasser. Tyvärr blandas dessa betydelser hela tiden samman, inte minst i forskningen.

Forskning om vad som skapar inkluderande miljöer saknas till stor del

Min medarbetare Kerstin Göransson och jag har varit ganska kritiska till forskningen om inkludering. Det är inte bara så att begreppet kommit att urvattnas, det saknas också till stor del studier som på ett metodologiskt stringent sätt visar hur skolor och klassrum kan bli mer inkluderande om inkludering förstås som att alla elevers situation är god. I brist på sådana studier vill jag ändå lyfta fram två studier där jag själv varit delaktig och där vi försökt identifiera några faktorer som skulle kunna bidra till att lärmiljöer blir mer inkluderande i denna bemärkelse. Den ena studien är en fallstudie av ett klassrum och den andra är en intervjustudie med rektorer vars skolor visat goda resultat samtidigt som rektorerna i en enkät visat sig ha ett inkluderande förhållningssätt. Jag vill redan här varna för att dra alltför långtgående slutsatser av dessa studier eftersom de inte ger möjlighet att säga vilka av dessa faktorer som skapar inkluderande skolor. I stället är det bättre att betrakta de faktorer som nämns som hypoteser om vad som kan skapa inkluderande lärmiljöer men att mycket mer forskning behövs för att ta reda på vilka som är viktigast och hur de samverkar. Vad som skiljer dessa studier från många studier inom området är dock att vi faktiskt, speciellt i den första studien, noggrant undersökte att de miljöer vi studerade faktiskt var inkluderande. 

En fallstudie av ett klassrum

I den första studien undersökte Barbro Alm och jag ett klassrum under skolår 5 och 6 som vi utifrån en förstudie hade anledning att tro var inkluderande. Som nämnts behöver man dock undersöka huruvida en miljö är inkluderande. Vi gjorde detta på en rad olika sätt och tyckte att vi kunde konstatera att klassrumment faktiskt var inkluderande i den meningen att alla elever hade en bra situation socialt och i sitt lärande. Hur arbetade då lärarna? Följande faktorer identifierade vi som möjliga orsaker till att miljön blivit inkluderande:

  • En samsyn i arbetet mellan de båda lärarna om att det krävdes mycket arbete med gruppen och gruppdynamiken
  • Mycket utomhusaktiviteter
  • En konfliktfri arbetsdelning (en lärare med det pedagogiska ansvaret och en förskollärare som hade ett större ansvar för det sociala klimatet och ett speciellt ansvar för eleverna som diagnosticerats med funktionsnedsättningar)
  • En god personlig relation mellan lärarna
  • Att klassen var liten
  • Anpassning av undervisningen till elevernas individuella behov
  • Tydliga ramar
  • Tydlig struktur av aktiviteter
  • Klassråd
  • Goda kontakter med föräldrarna
  • Mycket gruppaktiviteter (där lärarna – inte eleverna – bestämde gruppsammansättningen; träning i att lyssna på andra)
  • Att konflikter löses omedelbart
  • Respekt för och omsorg om eleverna
  • Gemensamma diskussioner i helklass där läraren strävade efter att göra alla elever delaktiga

En intevjustudie med rektorer

På ett liknande sätt identifierade Gunilla Lindqvist och jag, utifrån intervjuer med grundskolerektorer vars skolor visat goda resultat och som uttryck ett inkluderande synsätt, ett antal faktorer som karakteriserade rektorernas arbete och som möjligen kan leda till mer inkluderande skolmiljöer:

  • Kommunicerar och driver skolan utifrån sina visioner
  • Skapar förutsättningar för kommunikation, goda relationer och tillit bland personalen
  • Skapar möjligheter för personalen att öka sin kompetens
  • Utövar sitt pedagogiska ledarskap och tar aktiv del i skolans verksamhet
  • Har ett helhetsperspektiv på elever i behov av särskilt stöd (t.ex. fördelar ledarskapet, kontakter och leder möten)
  • Utvärderar lösningar och resultat regelbundet
  • Distribuerar resurser så att skolans elever har möjlighet att nå målen
  • Stöd ges inom klassens ram
  • Lärare förses med en bred repertoar för att möta olikhet i klassrummet
  • Utvärdering av stöd och aktiviteter som sker i klassrummet 
  • Specialpedagoger är väsentliga när det gäller att stötta läraren i dennes arbete
  • Fler lärare och färre assistenter i klassrummen
  • Möjligheter för arbetslagen att organisera passande lösningar och aktiviteter för lärande

Det är som sagt viktigt att vara försiktig med tolkningen av listor som dessa. I det andra exemplet hade vi heller inga forskningsdata på hur eleverna själva upplevde sin situation vilket förstås manar till yttersta försiktighet vad gäller de slutsatser som kan dras av studien. Båda studierna är så kallade ”best practice” studier vilka bygger på idén att det finns mycket att lära ifrån de lärare och rektorer som lyckas i sitt arbete. Intressant var det ingen av rektorerna som förspråkade ”den stängda dörrens politik”, det vill säga att man aldrig ska låta elever i svårigheter arbeta i mindre grupper utanför klassrummet. Det stöds också av annan forskning som visar att just för de elever som har svårt att lära sig läsa och skriva är det funktionellt att få träna i mindre grupp och än hellre i en till en undervisning. Avslutningsvis vill jag dock poängtera att ordet inkludering växte fram för att man skulle undvika särlösningar, därför tycker jag det är missvisande när ordet används för att beteckna situationen för elever i resursskolor, särskolor och så vidare. Dessa elever kan ha en bra skolsituation men de är inte inkluderade i den mening jag och de flesta andra vill ge begreppet.    

 

 

Göransson, K. och Nilholm, C. (2014). Conceptual Diversities and Empirical Shortcomings - A Critical Analysis of Research on Inclusive Education. European Journal of Special Needs Education , 29:3, 265-280.

 

Lindqvist, G. och Nilholm, C. (2014).  Promoting inclusion? – “inclusive” and effective head teachers´ descriptions of their work. European Journal of Special Needs Education, 29(1), 74-110.

 

Nilholm, C. och Alm, B. (2010). An inclusive classroom?  On inclusiveness, teacher strategies and childen´s experiences. European Journal of Special Needs Education, 25(3), 239-252. 

Artikelpresentatör Artikelpresentatör

Om Claes Nilholm

Claes Nilholm

Jag heter Claes Nilholm och är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala Universitet. Jag bloggar om forskning om pedagogik i allmänhet och specialpedagogik i synnerhet, men tar också upp frågor om relationen mellan forskning och praktik och ibland också skolpolitiska frågor.

l ett Youtube-klipp diskuterar Bengt Persson och jag specialpedagogiska frågor. https://www.youtube.com/watch?v=BQMHuMu3low

Archive Navigation Portlet

Arkiv